söndag.
Mysigt att det börjar närma sig jul. Jag fick precis en julkalender av Chris som han hade med sig hem från Bratislava. Det är en thé-kalender. En thépåse gömmer sig bakom varje lucka. Tillsammans med min chokladkalender och en stor dos julmust så kommer tiden att springa iväg. Nu har jag precis komponerat en önskelista också inför julen. Det var svårare än vanligt - inte för att jag önskar mig mindre saker eller har gått på allt trams om "Buy nothing day" utan snarare för att jag inte vet om jag har något vettigt att önska mig. Det enda jag vill ha är saker som spär på min roll som frankofil samt pengar.
Idag var jag och Chris på julmarknad. Vi drack glögg, träffade Felicia och tittade på alla glada barn som red på små ponnys. Vi hann till och med avverka både julmarknaden i Kungsan, titta på NK:s julskyltning och traska bort till julmarknaden i Gamla Stan. Det var fint. Idag är det första advent och stjärnan lyser i mitt sovrumsfönster. Ikväll blir det pepparkakor, glögg och Gossip Girl.
FASRFASRFASR.
Nu har jag ätit thaimat och ska spendera kvällen med lite filmmys tror jag. Mer än så orkar jag knappast, puss!
idol-johan, mjuka pytonormar och addicts.
Efter en trevlig middag på Grill Ruby med familjen, avrundad med en Cosmopolitan, så begav jag mig hem till Empans fina krypin vid Gärdet för att dricka vin med flickorna. Jag blev smått hooked på Idol men skrattade ändå rått åt alla flickor som svimmade och skrek när lintotten Johan entrade scenen. Det blev mycket prat och fniss, samt fint besök från Red Bull som bjöd på dryck. Efter ett avgörande ö-råd, med ett resultat som jag misstänker grundades på mitt lite sämre omdöme för kvällen, så åkte vi ut till Allhuset och Ace <3 Fight Club. Efter att ha spenderat tjugo minuter i bankomatkön så tröttnade jag och vi vände på klacken och begav oss in till stan och premiären av Addicts och Guldgruvan. Snart hade vi svidat om till de svettband Björn Borg sponsrade med och vi dansade till electro till fram emot småtimmarna då jag och Lina gjorde ett kort stopp utanför Laroy innan jag hoppade in i en taxi hem. På det stora hela var det en väldigt trevlig kväll ute - och det är tydligt att det blir vad man gör det till.
lördag.
fredag.
Äntligen kan jag gå igen - och jag kunde till och med träna DansAerobics på Sats, även om jag såhär i efterhand börjar inse att det kanske var ett misstag. Jag har ont i benen, igen. Oh well, det går väl över. Det är en fin fredag idag. Jag vaknade av att det var soligt ute, dansade för fulla muggar under träningen och nu har jag tagit ett bad. Ikväll är det först middag på Grill Ruby, sedan vindrickarafton hemma hos Empan och därefter ska jag ut och dansa. Det ser ut som om det blir Ace <3 Fight Club och Addicts, puss!
torsdag.
onsdag.
För övrigt har jag sådan brutal träningsvärk att jag nästan grät när jag behövde gå upp ur sängen imorse. Inga fler muskelpass för mig - eller kanske inga fler tyngder i femkilos-klassen för en nybörjare som jag. Vi får se. Imorgon är det späckat schema. Det ska skrivas avtal, springas på utförsäljningar, förhoppningsvis både Hope och Carin Wester, samt tränas lite på Sats. Enjoy!
borta blogg (uppsala)
Alla verkar ha valt att ha rea den här veckan. Rodebjer, Carin Wester och Hope. Trots att jag fick lön idag så kommer jag vara barskrapad. Jag tycks alltid hitta "någonting" som jag bara måste ha. Haha. Och jag behöver kläder - imorgon ska jag fika med Lova, dricka drinkar med Klasson på Le Bar Rouge samt gå på någon litterärkväll på Söderbokhandeln med Lina och dricka vin. Oh my, jag har inte dubbelbokat mig lite. Äsch, det löser sig alltid!
Nu är jag i Uppsala. Den vankas middag och sedan är Desperate Housewives, Ugly Betty, House och passionsfrukter som väntar!
tisdag.
Idag är det Sats muskelpass som gäller för att kickstarta dagen, därefter ska jag nog sticka förbi Rodebjers utförsäljning innan jag sticker till Uppsala, puss!
jag blir galen.
cover me with a blanket.
Idag är det inte mycket som händer. Det är skönt. Jag ska bara äta pepparkakor, dricka thé och mysa under mitt duntäcke. Puss!
pretty ballerinas.
söndag.
Veckan ser ut att bli bra - lite vindrickar aftnar, svenska designers som hostar utförsäljningar och så lite dans på det!
in the valley of elah och pecannötter.
lördag - my 19 år och biljard
Jag vaknade upp i ett vinterland imorse. Det är så mycket vitare här i förorten än i innerstan. Tjockt vitt snötäcke och snö i luften var det. Det utgjorde den perfekta scenen för att premiärinviga min nya päls - vilket jag gjorde när vi åkte in till Södermalm för att fira Mys 19årsdag. Den lilla tösen ville spela bowling på sin födelsedag men eftersom karln i bowlinghallen bestämde sig för att hyra ut våra banor blev det biljard i ett mörkt källarhål istället. Det var den klassiska New York-scenen. Öl på förmiddagen, smörgåsar som har sett sina bästa dagar men jag saknade att röka inomhus. Röken borde ha legat tung i lokalen men det gjorde den inte - fan ta rökförbudet. Nog om det, trevligt var det i alla fall!
Snart kommer farmor och vi smygstartar Thanksgivning med kalkon och stuffing idag. Kvällen lär avslutas med att jag har ätit för mycket pecannötspaj och somnar i soffan, puss!
.
recessionista.
Morgonen startade i hurtighetens tecken. Havregrynsgröt med varma hallon och sedan DansAerobics på Sats Stureplan. Det är verkligen ett pass jag gillar där, eller åtminstone gillar jag tränaren. Jag vet inte vad hon heter men hon är helt fantastisk! Sedan premiärinvigde jag min nya snortajta modeblogghorkjol från Monki. Den trivs jag i. Efter en snabblunch mötte jag upp Chris och vi åkte till Judits och nu har jag blivit med päls! Väldigt mycket som en recessionista känner jag mig nu när jag har fyndat äkta päls till en billig (nja) peng! Alla dessa nya modeord. Ikväll blir det sushi och Mad Men, inte helt fel!
kväll.
Imorgon ska jag ägna dagen åt att klämma på pälsar (rödräv eller mink?), tvinga Joos ifrån SACO-mässan och träna på Sats. Det kanske kan klarna mina tankar en aning, lite gnällprat med vänner brukar göra det.
you see right through me.
Det är läskigt när människor ser rakt igenom min skyddsmur av ord och fina formuleringar.
torsdag.
Ah, inte en sådan stressande dag på schemat idag. Jag sov så länge att jag är helt groggy i huvudet nu. Ska iväg på en intervju vid halv tre och sedan får vi se vad som händer. Funderar att åka in till stan och klämma på pälsar. Det skulle vara fint (men dyrt) så vi får väl se. Snart har jag varit arbetslös i en månad och ja, det känns som en hel evighet. Tidigare räknade jag månader efter pengar. När fick man månadspeng, när kom studiebidraget, när fick man lön. Nu får jag inte direkt in så mycket pengar så nu räknar jag inte månader längre. Det känns orelevant när alla dagar glider förbi i ett mjukt töcken.
Förövrigt är jag jättebesviken på Filmfestivalen. Jag haffade tidningen och började pricka för alla filmer jag vill se. För hey, 50 kronor för att titta på film på dagtid är inte mycket och är en chans att öka allmänbildningen en aning. Men sedan såg jag det finstilta om att man behöver det där snordyra festivalkortet också. Det skapade en ganska sur eftersmak måste jag säga. Oh well, jag ska sätta mig och räkna småmynt. Det kanske räcker till någonting!
william ernest henley.
Out of the night that covers me,
Black as the Pit from pole to pole,
I thank whatever gods may be
For my unconquerable soul.
In the fell clutch of circumstance
I have not winced nor cried aloud.
Under the bludgeonings of chance
My head is bloody, but unbowed.
Beyond this place of wrath and tears
Looms but the horror of the shade,
And yet the menace of the years
Finds, and shall find me, unafraid.
It matters not how strait the gate,
How charged with punishments the scroll,
I am the master of my fate;
I am the captain of my soul.
-
Och med de två sista raderna säger jag god natt.
har man ingenting bättre för sig ute på landsbygden?
När jag väntar på något eller har lite tid över brukar jag slösurfa runt på folks bloggar och jag vet att det inte är någonting nytt, sensationellt eller speciellt spännande - men varför finns det en uppsjö av ung mamma bloggar? Och varför bor alla ute på landsbygden? Jag vet att jag är fördomsfull och stockholmare men ändå. Ung mamma 15, Tre barns mamma 17, Sju småttingar i flickrummet 19, och allt vad bloggarna nu kan heta. Ofta särskrivna, felstavade och med många tvekord och svordomar. Har man ingenting bättre för sig på landet, än att skaffa barn och blogga om det?
Jag är för all typ av tryckfrihet och yttrandefrihet, så jag säger ingenting om det, men jag tycker bara att mönstret är ganska fascinerande.
snö.
onsdag.
Idag har jag tränat på Sats, badat badkar och skämt bort mig själv. Ansiktsmask, body butter och sådant myspys. Nu är jag fräsch som en nyponros och fit for fight inför resten av veckan. Nu är det dags att ta tag i livet och bege sig ut på en liten promenad. Puss!
underbaraunderbar.
bells hemma hos sarah.
sinful nights.
Jag tror att jag skulle vara lycklig i detta nu om jag hade skorna från Rodarte på bilden och fick bege mig ut och dansa. Det rycker i nerverna och det är inte ens i närheten av helg än. Någon som vill följa med mig ut och dansa på fredag?
service not rendered.
MUF Söderort-mötet var lättsamt. Mycket skvaller och intriger men en del allvarligheter också så som kampanjer, kampanjteknik och middagsplaner. Det var trevligt. Nu ska jag förbereda mig inför morgondagen och sedan avsluta med One Tree Hill. Vad är det med mig och börja följa menlösa tv-serier?
Och sist men inte minst - GRATTIS LINA PÅ FÖDELSEDAGEN!
måndag.
Det är jättefint väder ute, men superkallt. Funderar faktiskt på att pälsa på mig och traska runt Trekanten. Orkar man? Vi får se!
surprise surprise!
Hela veckan har jag och Chris förberett oss inför julen - och inte för att det är i mitten av november och vi börjar känna julstressen redan utan just för att Chris och hans vänner höll en överraskningsfest för Cemil i lördags. Enligt utsago ska Cemil ha meddelat att det enda han ville göra innan han lämnar Sverige för ett år i Vietnam är att gå ut och äta julbord, och självfallet ordnade hans vänner istället ett julbord hemma hos Chris. Det krävdes mycket förberedelser så lördagen var fullspäckad med att pynta, spruta fejksnö i huset och griljera julskinkan.
Som vanligt med överraskningar är det svårt att hålla hemligheter. Men jag tror att Cemil blev någolunda överraskad i alla fall. Vi var kring tjugo stycken som åt julbord, drack must och pratade in på småtimmarna. Självfallet blev det ett screening av Kalle Ankas julafton också. Mycket trevlig kväll. Även om jag inte känner Cemil så pass bra, känns det ändå konstigt att någon som alltid är med vid alla tillställningar plötsligt kommer att försvinna. Men vi bestämde trots allt att ses i Paris, och vad kan vara bättre än det?
Mina nya skor från Bianco Footwear SKHLM i Skärholmen invigde jag också för kvällen, riktiga prinsesskor. Alltid roligt med nya skor, kläder, accessoarer, you name it. Trots den decimeterhöga klacken fick jag faktiskt inte ont i fötterna. Och en massa komplimanger håvade jag in under kvällen - även om jag var den enda som valde att trippa runt på stilettklackar hela aftonen! Det är alltid roligare att vara uppklädd tycker jag - än att komma i kläderna man bar under dagen.
söndag.
Nu ska jag leta rätt på kameran så kan jag ladda upp lite bilder från igår, och sedan är det bara att börja förbereda sig inför den här veckan då mycket står på spel. Förutom det blir det väl Gossip Girl och Häagen Dazs ikväll!
lördag.
när planer ändras.
fredag.
torsdag?
Resten av dagen har jag bakat lussebullar (!) och druckit glögg, något måste man väl göra för att kompensera det förskräckliga vädret. Det strilar ute, usch. Sedan har jag haft en två timmar lång diskussion om kärlek med två olika personer och det gick inte heller av för hackor. Folk verkar tycka att mina råd är bra, det är alltid roligt. Nu ska jag skriva lite på min NaNoWriMo och sedan är det Fringe med äppelpaj som gäller!
kväll.
tankar om vuxenlivet.
Nu har jag äntligen varit på banken och blivit vuxen (kind of) - jag har skaffat Visa-kort, Internetbank och öppnat ytterligare ett sparkonto. Tydligen var räntan på mitt befintliga konto alldeles för låg så jag kom ut från banken 382 kronor rikare. Det kändes fint.
Idag är jag rastlös. Jag har hundra saker jag borde göra men ingenting jag orkar ta tag i. Ibland undrar jag om det var en sådan bra idé att bestämma sig för Paris nästa höst. Jag har tillräckligt med pengar för att sticka idag om jag bara vill vara borta i ett halvår eller om jag skulle hitta ett arbete på plats. Jag vet inte riktigt var pengarna kom ifrån men jag är tydligen en hejare på att spara. Igår pratade jag och Empan om att jag befann mig i en mellantid i livet. Jag arbetar alltid mot mål, det är så jag fungerar. Men mitt mål är för långt fram i tiden för att jag ska kunna ta på det - känna det. Så nu driver jag bara med vinden, flyter med strömmen utan någon direkt riktning. Jag tycker inte om det. Det finns ingenting jag kan klaga på med att vara hemma - det är underbart att sova, lägga ansiktsmasker och träffa vänner ibland. Men det tar mig inte direkt framåt. Jag stampar på samma ställe. Den läskiga insikten i allt är att jag nog inte är skapt för att jobba. Jag vågar inte påbörja något nytt stort projekt, annat än NaNoWriMo som går åt helvete, för jag vet inte när jag kan tänkas få ett jobb men rastlösheten skaver under kläderna. Den håller mig vaken om nätterna. Jag klarar inte av väntan - den här mellantiden. Jag vill bara att det ska bli juni. Då slutar jag jobba och spenderar lata sommardagar med sol, bad och paraplydrinkar - eller något. Sedan packar jag väskan och beger mig iväg på mitt livs första stora äventyr. Och jag kan knappt vänta.
god morgon.
comme des garcons
drömhöst.
Såhär hade jag velat att min höst skulle se ut - istället känns det som om jag missade alla fina höstdagar och att det nu bara är regn och slask ute. Men nästa höst, i Paris, får jag förhoppningsvis uppleva fler sådana här dagar.
Bild: Jak & Jil
det där med att packa.
tisdag.
Vad det har regnat idag. Inte mysigt höststril utan snarare stora blöta droppar som aldrig tycktes sluta. Däremot har jag spenderat nästan hela dagen inomhus. Först på Sats Odenplan där jag och Empan gick på Dans-Aerobics. Jag vet inte vad det var med passet men jag kände mig inte taggad alls. Koreografin var typiskt Sats:ig med alldeles för många snurrar i ett försök att göra det mer dansant. Instruktören var glad och hurtig men hennes energi nådde inte riktigt fram. Oh well, nu vet jag att det passet ska jag i alla fall inte gå på mer.
Därefter var vi på väg hem till Empan på Gärdet men hoppade av bussen på Valhallavägen för att slinka in på Ciao Ciao och äta istället. Det var väldigt underligt att sitta så nära Östra Real, som back in the days, men inte behöva stressa iväg till mediekunskapen. Efter ett par timmar inomhus så kunde vi inte hålla oss längre utan steg in i den gamla tegelbyggnaden och träffade både Daniel och Stefan. Det kändes annorlunda att vara tillbaka på Östra. Hela min grundskoletid längtade jag dit, och slet över läxorna för att kunna ta mig dit. Jag tog mig in och nu är allt det över. Jag känner att jag bara driver med vinden nu, för nästa mål är Paris. Det var som att ta fram en gammal leksak, som man älskade när man var liten, men som man nu knappt minns vad man brukade ha den till.
Efter att ha sagt hejdå till Empan i Karlaplan åkte jag ut till SKHLM i Skärholmen för att se om Fabi befann sig på jobbet. Ingen liten flicka där men däremot kom jag hem med ett par skor från Bianco Footwear. Ni får se bilder sedan, jag tror att jag ska inviga skorna på fredag då det är kalas!
stora planer och tomma kalenderblad.
Det är med blandade känslor som jag närmare mig nyårsafton. Jag är ett kontrollfreak, det erkänner jag och jag har ett enormt behov av att planera saker i förväg. Idag pratade jag och Klasson om nyår - hur ett perfekt nyår skulle se ut och vilka det skulle innefatta. För mig skulle ett perfekt nyår vara hemma hos någon annan och inkludera middag med vänner, sedan skulle folket strömma till och vi skulle dricka cocktails och champagne, endast för att avbryta kring midnatt för att titta på fyrverkerierna och sedan återvända till tidigare nämnda ting. Vi skulle alla vara finklädda, i klänningar, höga klackar eller kostym och blankputsade skor. Ingen skulle dricka en drink för mycket och inga dispyter skulle uppstå. Oftast blir tyvärr inte nyårsafton så. I år har jag ingen aning om vad jag ska göra - men jag har en klänning och ett par högklackade skor i alla fall.
måndag pt.2
måndag.
Så var det måndag igen. Jag kan knappt minnas senast jag var tvungen att gå upp tidigt en måndag och bege mig till mitt gamla jobb. Så länge har jag varit arbetslös känns det som, visserligen mindre än en månad men ändå. Idag har jag ganska mycket saker att ta tag i. Jag måste skaffa ett nytt ID-kort vilket kräver både fotografering (hu!) och ett besök på banken. Där ska jag minsann göra andra viktiga vuxenärenden också - så som att skaffa en internetbank, visa-kort och skapa nya sparkonton. Sedan har jag ett bloggmöte att gå på och efter det ska jag både fika med Fabi och sedan dricka cocktails på Le Bar Rouge med Klasson.
damn, just say it.
Jag tror att exempel krävs för att ni ska förstå. Dagens Gossip Girl avsnitt, säsong 2 första avsnittet. Blair och Chuck står i The Hamptons utanför The White party. Blair har fått ihop det med en engelsk lord, av misstag, men vill egentligen desperat ha Chuck tillbaka. Chuck Bass, idiot som han är, har sumpat sin chans med Blair gång på gång men har insett att han ingen hellre vill än att få vira hennes mörkbruna lockar kring sina fingrar och kyssa hennes nyckelben. Blair kräver en enda anledning att stanna med Chuck och inte hoppa in i den röda sportbilen med den engelska lord Marcus. Det som krävs är att Chuck sa yttra frasen: "I love you". Det är uppenbart att han älskar henne, och det är uppenbart att hon älskar honom. Kan då Chuck yttra orden och få flickan så att de kan leva tillsammans happily ever after? Såklart inte. Precis som varje gång det skar sig mellan Marissa och Ryan i The O.C. Kunde då Marissa stanna kvar, förklara sig och höra vad Ryan hade att säga? Såklart inte, hon antog det sårade ansiktsuttrycket och stormade iväg för allt vad hennes skinny jeans klarade av.
Det är förståeligt att det är såhär när det handlar om fiction. Det finns ingen drivkraft i dessa berättelser annars. Men jag kan inte låta bli att bli extremt irriterad. Att dessa missförstånd och återfall av tillfällig tunghäfta ska dra ut på handlingen i all oändlig tid. Chuck borde yttra orden, han vill och han kan. För övrigt tycks amerikaner alltid slänga sig med "I love you" utan att riktigt mena det, så hur svårt kan det vara för honom att ta sig i kragen (eller scarfen) och yttra meningen? Öppna munnen och forma läpparna, sätta stämbanden i vibrationer. Hur svårt kan det vara för Marissa att borra ner sina flats i jorden och bara stanna kvar? Inte speciellt svårt.
Om livet i verkligheten vore lika dramatiskt skulle aldrig några beslut tas och inga förhållanden någonsin klara den slentrianmässiga vardagen. Jag må vara en drama queen men jag är inte i närheten lika dramatisk som dessa karaktärer som ligger oss så varmt om hjärtat.
söndag.
Sista dagen på jobbet för den här gången. Det var ganska trevligt idag faktiskt. Efter jobbet passade jag på att köpa lite skönhetsprodukter. Jag kan aldrig hålla mig - ekologiska, eteriska, allt lockar mig. Så efter att ha spenderat en del pengar mötte jag upp Sarah, hennes mamma och Micke på Det Goda Köket. De var på väg ut och jag på väg in, så jag fick spatsera omkring själv och mumsa på chokladpraliner i mässhallen.
Idag är det Fars Dag och det innebär stormiddag hos familjen Swahn. Efter det ska jag ut och traska i mörkret med Vici och sedan blir det nog Brideshead Revisited och Gossip Girl för hela slanten.
lördag (igen)
Ps. Jag har förälskat mig i en liten svart sak från Acne men kan inte make up my mind, om det är värt att gräva 4500 kr ur plånboken eller inte. Jag är trots allt arbetslös och har inte råd att splurge on fashion, eller kanske är det just det jag har?
lördag.
Det blir jag, lillebror och Nisse ikväll. Hm, det är en ganska spännande lördagskombination. Mammi och pappi lämnade ungarna och stack in till stan så där rök mina middagsplaner. Nu är det som sagt jag och två pubertala pojkar. Jag tror att det blir film. Hade jag inte jobbat imorgonbitti så hade jag absolut hittat på något annat. Imorse fick jag ett sms från Sarah som inkluderade dans och vin (samt hennes nya karl) och Klasson hörde av sig på eftermiddagen och ville dricka cocktails på Nordic Light Hotel. Det hade varit spännande planer, men plikten kallar!
fredag.
Det kändes bra att gå upp imorse och åka iväg för att jobba. Sedan att mitt jobb var totalt hjärndött gjorde mig inte så mycket. Jag håvade förpubertala män och hälsofreaks och lät dem svara på världens längsta enkät. Efter jobbet var jag superslut och åkte raka vägen hem. Nu har jag tittat på senaste avsnittet av The Hills och House och väntar på middagen. Därefter blir det ja, Brideshead Revisited tror jag, för jag har inga planer. Sarah ringde och ville ute, men lilla Bella ska jobba imorgon också och pojkvännen springer runt i Uppsala. Men det ska bli skönt med en helt lugn fredag!
god natt världen.
Men förutom att jobba i helgen hoppas jag på att någon vän vill dricka en drink eller gå och se något på bio med mig i helgen, men lat som jag är orkar jag inte riktigt ringa runt. Men några av er läser ju i alla fall min blogg, så hör av er snyggingar! Och hur roligt är det inte att 2008 hör man av sig till sina vänner via bloggen?
s04e12
snart sex månader och för stora skor.
Nu sitter jag här i mitt kök nästan sex månader senare och tänker tillbaka. Jag har funderat ganska mycket de senaste dagarna, nu när jag inte har något jobb. Vad har jag egentligen åstadkommit under den här tiden. Jag har sett västra USA, jobbat på Svensk Internetrekrytering, börjat röka allt mer, frilansat en del och nu har jag skaffat ett jobb till helgen på Älvsjö mässan. Det var inte mycket jag har gjort. Jag känner mig inte äldre, jag känner mig bara mer vilsen. Jag har ingen fast plats i världen längre. Och jag saknar Östra Real.
Mina vänner har flyttat hemifrån, skaffat ordentliga jobb, rest jorden runt och tillbaka. Jag har inte gjort så mycket men vet ni, jag är lycklig i alla fall. Idag stod jag på pendeltågsperrongen i Älvsjö och kände solen skina i ansiktet, glittra på de frostiga löven. Jag känner en genuin lyckokänsla just nu och det var det länge sedan jag gjorde. Det spelar ingen roll om jag snubblar runt i för stora skor och inte riktigt vet var jag ska gå för jag är lycklig i alla fall. Om ytterligare sex månader så kommer sommaren och då ligger hela världen framför mina fötter igen.
torsdag.
Vissa dagar är bättre än andra. Bra dagar, som denna, börjar med en balja thé, pannkakor och bacon. Det är fina dagar det. Att solen lyste utanför mitt fönster och kylan bet i kinderna såg jag bara som ett plus. November är fint när solen tittar fram. Så förutom att mysa i Uppsala har jag varit på en anställningsintervju och nu sitter jag här hemma och svettas över dagens dos av NaNoWriMo. 2 000 ord om dagar är det som gäller och jag har inte skrivit dagens dos än. Vi får se hur det blir i helgen, jag ska jobba hela helgen på Älvsjö mässan så tiden blir knapp. Men det är bara att fokusera och prestera, antar jag, för jag vill hinna klart innan Fringe. En kopp hjärteblandning skulle kanske hjälpa mig på traven!
cold nights.
PS. Jag har fortfarande inte slutat le, eller hoppas, nu efter Obamas valseger!
onsdag.
Jag har varit duktig idag. Jag har sökt jobb, skaffat mig ett jobb till helgen och haft en telefonintervju. Det rullar på. Nu har jag ätit lunch och ska titta lite på Brideshead Revisited innan jag tar mitt pick och pack och sticker till Uppsala för natten. Imorgon är det en viktig dag och jag behöver all support jag kan få. Wish me luck!
yes we can!
Barack Hussein Obama - Amerikas nya president. Och jag är överlycklig!
fjärilar i magen och andra otrevligheter.
tisdag.
Vilken dag. Det känns som om jag bara flänger fram och tillbaka nu för tiden, men på ett bra sätt. Jag startade dagen med att skrämma livet ur några kids som tjuvrökte på vår tomt. Vem ställer sig på någon annans tomt för att blossa? Oh well, med hjärtat i halsgropen jäktade de iväg efter att jag hade skämt dem. Därefter skyndade jag in till stan, köpte en hallonrosa flapper-esque klänning. Jag är så fruktansvärt kär i skapelsen att jag vill ha ett cocktailparty nu på en gång för att få använda den. Hem till farmor på lunch, låna Brideshead Revisited på DVD-box och sedan gick jag och mötte Sarah. Tillsamman traskade vi hem till hennes nya lägenhet. Jättefint. Den perfekta lägenheten ungefär. Stort och luftigt men ändå intimt. Lite chaithé och Ben&Jerrys senare tog jag bussen hem. Nu ska jag fixa lite inför morgondagen och sedan är det Ugly Betty, Desperate Housewives och sist men inte minst, den mest spännande politiska händelsen i mitt liv (förutom förra valet i Sverige... kanske) - det amerikanska presidentvalet. Obama for the win!
ordordord.
quantum of solace.
På biograf Skandia huserade First Card och Bond look-alikes. Det var bubbel, barndomsvänner i vimlet att kramas och fnissa med, smått och gott och sedan stenhård action. Jag vet inte, jag har aldrig varit något direkt fan av James Bond och definitivt inte av Daniel Craig men Quantum of Solace var väl helt okej, som väntat. Snabba bilar, snabba bilder och högt smatter. Plus i kanten för att Olga Kurylenko var jättesnygg och för att champagnen lugnade mina nerver.
Nu The Hills och sedan sussa, det är en ny dag imorgon.
måndag.
Söndagen firades med iskall novemberpromenad, croissanter till frukost och sedan Stadsteatern med Chris för att se den kritikerrosade föreställningen Kvinnornas hämnd. Teatern är fritt baserade på Aristofanes "Lysistrate". Pjäsen var jättebra och det är alltid lika roligt att gå på teater.
Idag har jag pussat pojkvännen hejdå och har en massa måsten innan jag ska möta lillebror i stan för middag och sedan är det någon mingel-thingy med First Card. Bubbel, snittar och Quantum of Solace. Det blir nog trevligt!
härliga dagar.
Nu ska jag äta middag, slänga på mig någonting remotely wearable och bege mig till Gärdet där Empan firar att hon har blivit vuxen med en inflyttningsfest!