tisdag.

Vilken omvälvande dag. Månadsavslutning på jobbet. Möte på Model House och hysteriska fnissanfall och sedan släpade Josse med mig för att kolla upp min Metaboliska ålder vid Stadshagen. Det var allt en upplevelse. Jag är tydligen tung som ett mindre höghus (muskler) och har en förbränning som en 12åring. Det känns bra. Jag ser i alla fall inte ut som jag gjorde när jag var 12 på riktigt. Då såg jag ut som en skär minigris ungefär. Därefter mötte vi upp My och gick på promenad på Södermalm tills jag blev satt på en buss och åkte vilse på Knivsöder. Nu har jag precis ätit trerätters middag hemma och tittar på Desperate Housewives. Det kunde ha varit en sämre tisdag med andra ord!


obsession.

Klasson och jag diskuterade Bret Easton Ellis på rasten. Min all time favourite, alla kategorier. Jag måste nog hem och läsa läsa läsa, lite senare.

aktivitet.

Jag tror att genom att fylla min kalender med aktiviteter kommer jag att bli lite gladare. Det smygstartade idag, men imorgon drar det igång på riktigt med en kväll med Josefine. Jag längtar redan.

bloody monday.

Jag har svårt att avgöra vad det här var för typ av dag. Jag vaknade pigg som en lärka, åt dunderfrukost och sedan föll allt ihop. Förutom italiensk lunch med Klasson och Sats med Empan sög den här dagen fullkomligen. Det var ganska otippat med tanke på mitt morgonhumör. Oh well. Nya tag imorgon, eller något.

eastern sluts.

Russian Red är namnet på mitt nya läppstift från MAC. Det kan mycket möjligen vara det perfekta röda, matta läppstiftet.

helgen.

Fredagen innebar överraskningar i alla dess former. Vi lockades in i djupaste Södermalm till Jades nya lägenhet för vinolyckor, prinsesstårta och nördbrillor. Fotografier och skratt, skvaller och fina flickor. När mörkret fallit utanför och Sarah hade droppat allt för många one liners åkte vi till Gamla Stan och 90's. Ny upplevelse för min del. Det var transakväll och prinsesstårta även där. Det var en mycket annorlunda kväll. Jag tror aldrig att jag har varit på ett ställe med en publik där killarna är kortare än vad jag är och tjejerna älskar H&M Divided och Gina Tricot till döds, samt att spikfrillan fortfarande var på tapeten men samtidigt, var annars får man dansa till Spice Girls och smurfhits på ett podium? Det sistnämnda vägde upp det en hel del. Det var med andra ord en toppen kväll!









Lördagen spenderades mestadels med att vara bitter, äta piggelin och titta på Weeds för att idag åka in till stan i det fina höstvädret och promenera, spendera en hugh amount of money på onödiga saker samt köpa en 50årspresent till Maria. Ikväll blir det äppelpaj, chaithé och the Hills.

idag mår jag som jag förtjänar.


Bland det roligaste med morgonen efter är att titta igenom sin kamera och upptäcka att man är med på hur många bilder som helst, men inte har något minne av att bli fotograferad.

fredag.

Det kan bli en bra dag idag. Solen skiner ute och ikväll är det utekväll med Östra-flickornaJade har planerat någon form av surprise party. Det blir nog nattsvart sammet och killer heels.


a break from reality.

Det var trevligt ikväll. Lite middag och lite mingel. Två viktiga P:n. Pasta och panna cotta, alltså och sedan en goodie bag att ta med sig hem. Det var faktiskt inte ett så tokigt innehåll heller, för att vara Mulberry. Det var nästan så att jag glömde bort att jag ska tillbaka till jobbet imorgon. Nu blir det the Hills och lite frukt innan jag ska sova.

För övrigt satt jag och Klasson och bitchade över lönen idag. Det är helt otroligt vad mycket pengar som försvinner i skatt. Jag har ingenting emot att betala skatt för nödvändiga saker i samhället. Jag är för det sociala skyddsnätet men att betala skatt till onödiga byråkratiska myndigheter känns helt fel. Det kliar under huden. Jag skulle gärna få hem ett papper i början av varje år där jag själv fick kryssa för vad jag vill att mina surt förvärvade pengar ska gå till. Oh well, den dagen då jag blir statsminister så... haha.

torsdag.

Solen skiner. Jobbet har gått bra. Pojkvännen överraskade mig med picknicklunch i Kungsan och det var både fint och gott. Snart väntar friheten och då blir det middag med Klasson och sedan mingel på Mulberry. Champagne och tid att klappa på fina saker. Det blir bra.

en lång lång tid.

Spanjoren är försenad. Fortfarande i Madrid, eller vilken annan solig plats han än nu kommer ifrån. Det ser ut att bli en lång lång kväll.

let us be heroes

Idag räddade jag en sak. Jag räddade min Miu Miu som råkat ut för elaka jeansfläckar, spenderade en halv förmögenhet på redskap och tvättade sedan omsorgsfullt och smörjde in. Med risk för mitt eget liv, bör tilläggas. För i butiken fanns två blodtörstiga monsterhundar som skrämde slag på mig och Klasson. Jag känner mig som en hjälte, ungefär.

Sats igen. Jag är inte van att svettas med 50 andra människor som frenetiskt cyklar men aldrig kommer fram. Jag vet inte om det är inspirerande eller ren galenskap men det känns ganska bra efteråt i alla fall. Och det vet ju alla är huvudsaken.

Nu är det middag, the Hills och sova. Vi får se hur mycket bloggande det blir i veckan för nu är det späckat schema. Imorgon kommer en spanjor hem till oss och ska bo här en vecka. På torsdag är det middag på Vapiano och sedan något VIP-eventMulberry. Fredag är det Jades födelsedagsfirande med hemliga planer. Det ser finfint ut med andra ord!

trivial pursuit.

Jag undrar; Vilket är det perfekta röda, matta läppstiftet?


i dream of the future.

Katrin frågade mig vad jag ska göra i framtiden, i en kommentar här i bloggen, och jag kände mig ganska ställd. Jag har tusen planer men ingenting som riktigt hänger ihop.

Allt började när jag var liten tror jag. Jag övergav snabbt drömmarna om att bli prinsessa och begravde mig själv i böcker så det självklara valet för lilla Bella var att bli svenska lärare. Jag älskade mina bullmammor till lärare och svenska var mitt favoritämne. Men allt eftersom åren gick gled jag ifrån drömmen om att bli lärare. Svensk lektionerna var inte längre lika inspirerande då jag inte brydde mig ett dryft om grammatiska regler, istället ville jag läsa och skriva - fritt. Och drömmen om att bli journalist tog fart. Ganska snart började jag knåpa på egna verk. Tidigare hade jag mest skrivit noveller, kortromaner och poesi men jag började intressera mig för samhället allt mer. I och med min praktikplats på Dagens Nyheter när jag gick i nian så kände jag att jag hade hamnat rätt. Pulsen, morgonmöte, presskonferens och sedan vinsten av Emerichfondens fredspris i samband med Lilla Journalistpriset gjorde susen.

Gymnasiet kom och framtidsångensten lika så. Jag började på Östra Real och läste samhälle journalistik och hade verkligen hittat hem. Visst kan jag fortfarande panikskriva texter som ska publiceras nästa morgon och visst kan jag hata en klyschig ingress men jag älskar det skrivna ordet. Under mina år på Östra började jag frilansa, jobba med skoltidningen och MUF Stockholms tidning samt gav ut novellsamlingen "Skärvor av glas".

Nu efter att jag har lämnat gymnasiets trygga murar så ligger hela världen framför mina fötter. Just nu jobbar jag, slavar, för att tjäna pengar. Mitt närmaste dröm är att åka till Paris, röka cigaretter, bära basker och skriva på min debutroman. För författare vill jag förstås också bli. En samhällskritisk generationsroman vore drömmen. Per Hagman möter Bret Easton Ellis. För att låta drömmarna vandra helt fritt så vill jag komma hem från Paris, med en royaltycheck i handen efter att min debutroman har sålt som smör i solsken. Jag vill sitta i kultursoffor, kedjeröka inomhus och bli den nya Sartre. Därefter väntar journaliststudier på JMK och antagligen lite statsvetenskap i Uppsala innan det bär av ut i världen. Då jag är materialistisk som få vore drömmen att en dag driva Vogue, eller valfritt modemagasin, gå på modevisningar och bära fina ting, samtidigt som jag inte skulle tacka nej till en fast tjänst på SvD eller DN. Kulturbilagan följt av rollen som ledarskribent och den där reportern som får tilldelat 4 uppslag att fylla med valfritt reportage i söndagsbilagan. Det vore fint det. Under tiden knåpar jag självfallet på nya böcker. Vinner Pulitzerpriset och Nobelpriset i litteratur. Har en fin hemmaman, lägenhet i mina tidigare år och villa därefter i lummig förort vid vattnet. Jobbar när jag vill men kan ändå vältra mig i god mat och dyra handväskor.

Men allt är bara drömmar. Jag tycker om så mycket, så många ting. En del av mig vill kasta allt här ovan åt sidan och öppna ett litet café, en annan del av mig vill läsa juridik och stå upp för de svaga i samhället. Jag får helt enkelt se vad vägarna leder och fortsätta att drömma om framtiden.

bellas behov

Det är måndag igen, oh happy day. Slutet av månaden och kontot ekar tomt. Jag har så många behov men ingen tid.
Sömn. Fina saker. See by Chloé, Prada och Miu Miu, tack. Frilansjobb. Skrivtid. Päls. Ökad bokförsäljning. Goda drinkar och trevliga vänner. Tid. Tid. Tid.

Med andra ord vill jag vara överallt och ingenstans, men jobbet duger inte.


söndag.

Söndag, igen. Måndag, igen. Det bara rullar på. Nu har jag dock varit lite duktig idag och tagit ett stort beslut gällande min framtid det här året. Det känns bättre nu. Inte lika Rolling Stones - Paint it black, och inte nattsvart Thåström. Mer melankolisk Bob Dylan kanske, om vi ska överdosera musikreferenserna.

Igår såg Chris och jag Patrik 1,5. Den var som när svensk film är som bäst. Fin, framkallade skratt och avslutades med en stor dos feel-good. Den påminde mig om varför man faktiskt ska gå och betala för att se svensk film. Det kan vara riktigt bra ibland, när det inte handlar om poliser och kallblodiga mördare i Ystad.

Jag blev förälskad idag på tåget. För mina sista slantar handlade jag senaste numret av Nylon Pressbyrån innan jag satte mig bekvämt i sätet och väntade på att vi skulle tuffa iväg mot Stockholm. Inne på Pressbyrån fick jag med mig första numret av deras egen tidning SID. Inte mycket att hurra för tänkte jag och skulle just förpassa den tidningen i papperskorgen och sätta tänderna i Nylon, tur att jag inte gjorde det. SID var en finfin tidning om ja, tidningar och journalistik. Det var roliga anekdoter och bra artiklar. Trots dess fula utseende, otympliga format och sladdriga papper. Hämta, gratis på Pressbyrån om ni är det minsta intresserade av samma saker som jag.

Nu blir det Pay it forward på tv, hemmalagade moccarutor och en stor dos självömkan. So long!


lördag.

Härligt. Idag har jag knappt lämnat sängen, på riktigt. Man kan göra nästan allt i en säng, faktiskt, med lite tålamod och vilja. Hm. Duscha kanske man borde göra, för ikväll blir det middag och sedan bio. So long.

byråkrati i ett nötskal.

För länge länge sedan fanns det en klant på en svensk myndighet. Någon med dålig syn, en dålig dag eller kass handstil som fick stavningen på mitt efternamn bytt. Nu, senare, efter år av fajtande så ska vi äntligen byta tillbaka. Skatteverket vägrar och hänvisar oss till PRV. PRV nickar glatt och ber oss öppna plånboken. 3000 kr för en ynka bokstav. Nej men hoppsan, du ska ju inte behöva betala? Du ska ju bara ta dina föräldrars efternamn? Ja. Tillbaka till Skatteverket. Jag skulle tippa på att jag vid nästa samtal blir hänvisad tillbaka till PRV.

torsdag.

Mja, samma humör som igår morse. Fast lägg till bihåleinflammation på det, minus feber så har ni svaret på ekvationen. Jag är sur, bitter, arg och en aning trött. Oh what the fuck, nu är det snart helg i alla fall. Nu ska jag duscha varmt, äta belgiska kakor som pappa har köpt och titta på The Hills.

this is who i am?

Gjordet det här testet och jag vet inte riktigt om jag är tillfreds med resultatet. Jag känner igen min personlighetstyp men karriärvalen? Jag låter väldigt mycket om en naturvetare, och det är ungefär min raka motsats.


Din personlighetstyp:

Självständiga, originella, analytiska och bestämda. Besitter exceptionell förmåga att omsätta planer i handling. Värderar kunskap och kompetens högt. Vill förverkliga sina visoner. Tänker långsiktigt. Ställer mycket höga krav, både på sig själva och andra. Födda ledare, men kan underordna sig andra ledare de respekterar och litar på.


Karriärer som skulle kunna passa dig:

Forskare, ingenjörer, professorer, lärare, läkare, tandläkare, affärsstrateger, organisationsgrundare, företagsekonomer, affärsföreståndare, chefer, militärer, jurister, advokater, domare, programmerare, systemvetare, dataspecialister, psykologer, fotografer, forskningsledare, utredare, professionella pokerspelare.


i see a red door and i want it painted black.

Rubriken säger ganska mycket om mitt morgonhumör numera. Utan att filosofera speciellt mycket vill jag gärna dränka mig i Sergel fontänen på väg till jobbet. Men det hämtar upp sig mer och mer på plats. Jag är on a winning streak för tillfället och det känns fantastiskt att få plinga i klockan och göra high-five med kollegorna.

Onsdagar med Bella och Johan. En tapper skara bestående av mig, Empan, Klasson och Lova satte oss på Bauer och drack drinkar. En Coco Chanel för min del. Fantastisk drink som smakade lite så som jag förväntar mig att Chanel i dryckesform skulle smaka. Sobert vit och skummig med en mild smak innehållandes en pikant bismak. Svår beskrivet men ack så familjärt. Vi avslöjade mörka hemligheter och fnissade. Och Bauer var trevligt. För hur kan man inte gilla ett ställe som har en tavla föreställande Bret Easton Ellis American Psycho i lagom sliten pocketversion på väggen? Det var fint det. Empan såg kalasläcker ut i sin nya frisyr också. Det får mig att vilja springa förbi RaBarber imorgon och gråtandes be dom att klippa mina slitna testar.



 


Nu är det bara att härda ut. Mer Rolling Stones i öronen, kanske lite 90210 och en passionsfrukt. Snart är det helg!

freaked out.

Ett event trillade in på Facebook. Nästa fredag. 18.00. Slussen. Gummistövlar. Klackar. Kurrande mage. That's it. Ingen mer information. Kontrollfreaket i mig skriker. Oh well, jag får helt enkelt lita på födelsedagsbarnet Jade.


tisdag.

Idag var en ganska fin tisdag. Det var en bra dag på jobbet och sedan svettades jag på Sats. Spinning och grejer minsann. Det känns alltid bra att knata till tunnelbanan med svetten fortfarande pärlandes på pannan och darriga ben. Duktigt. Nu ska jag titta på nya 90210, det kanske kan vara ett nytt tidsfördriv såhär på kvällarna. Jag behöver något hjärndött som omväxling.

Imorgon - Onsdagar med Bella och Johan. Förhoppningsvis dyker alla upp och det blir ett litet onsdagskalas. Det skulle jag behöva.





Foto: Mario Testino.

fuck peta, i need fur


Foto: Mario Testino, Vogue Paris, augusti 2008


måndag.

Basker. Att vinna en biobiljett. Äcklig lasagne och en osedvanligt tråkig dag. Ungefär så var min måndag. Nu ska jag måla naglarna svarta, fundera mer på att klippa lugg, titta på Generation Kill och sedan fortsätta att titta på fina lägenheter i Paris. Smoking or non smoking, det är lite knepigt det där.

fotokonst.


Foto: Hedi Slimane

kultur, rödvin och fulla fjortonåringar

Helgen startades med en ovanligt seg fredag på jobbet. Det var inte mycket krigaranda i luften må jag säga. Sedan var det möte gånger två. Först på jobbet och sedan med Forum Magazin. Det ser ut att bli ett spännande decembernummer. Därefter hoppade jag på tåget till Uppsala, åt middag och somnade med hallonsorbé i magen och Scrubs på datorn.

På lördagen var det dags för Kulturnatten. Antingen väljer man att göra kulturella gratisaktiviteter dag och natt eller så ragglar man runt i Slottsbacken. Jag valde alternativ nummer ett och det visade sig vara ett klokt val då jag tror att alla fjortisar, fueled på X-cider frös ihjäl under natten. Jag och Chris gick på kinesisk théprovning, medeltidsmarknad, fingrade på tummade originalupplagor av klassiker och gick på ett förvånandsvärt bra poetry slam. Kvällen spenderades i casa Notrica med hemlagad pizza, goda vänner och rödvin. Det var allt från smaklösa skämt, gåtor till hetsiga diskussioner om politik och skvaller. Fint med andra ord.

Idag har jag haft en sprängande huvudvärk, för mycket rödvin må hända? Det är inte lätt att leva som kulturell. Promenad i skogen och sedan hem för middag och skumbad där jag kurerade mig med en stor dos av Frederick Fekkais hårprodukter. Nu är jag fit for fight inför måndagen.

sockersöta drömmar.

Frankofilen i mig hoppar upp och ner. Utanför fönstret, vid Sergels torg ser jag franska flaggor vaja och ett stånd fyllt av sockersöta crêpes. Det ser ut som det blir ett besök på första rasten!

när imperiet föll.

Satt och förberedde mig lite inför redaktionsmötet med Forum imorgon och surfade in på SvD:s hemsida. Läste för ett par dagar sedan att Peter Stormare har filmat Imperiets sista konsert med handkamera och ska nu efter hjälp av Jonas Åkerlund ge ut den på DVD. För oss som är födda något årtionde för sent är det alltid kul att få titta, smaka och lyssna på det som har varit men nu såg jag att Thåström valt att polisanmäla. 11 september 1988 på Ritz hade varit kul att uppleva, genom tv-rutan.




torsdag.

Det går faktiskt ganska bra på jobbet nu, det är helt sjukt men jag är glad. Det är bara att kriga vidare med ett leende på läpparna, ungefär. Jag och Klasson pratade om det idag. Vi båda är säljare. Jag har en vinnarskalle utav bara helvete och slåss till sista blodsdroppen för minsta lilla, men vi båda är lobbyister. Ingen av oss jagar ovärdiga motståndare. Vi tycker båda om att tävla med någon som ligger på samma nivå. Tävla med ord, argumentera med någon som kommer vettiga kommentarer tillbaka. Tyvärr är det inte riktigt det jag jobbar med.

Det var fint idag, och höstlikt. Jag har tjocka strumpbyxor varje dag och mina gamla ankelboots har åkt fram ur garderoben, det betyder att det är höst. Vi gick en stund efter jobbet, till Slussen, och kylan bara bet i kinderna. När vi mötte Mälaren så blev det plötsligt väldigt ljust ute. Vinterljus. Det var fint, men ovant. Jag antar att jag snart får börja lämna skinnjackan hemma. För övrigt upptäckte jag idag i spegeln att jag ser ut som stereotypen av en Stockholmare. Svart pashminasjal, svart skinnpaj, ankelboots (svarta, såklart), leggings/strumpbyxor och håret i en knut. Jag tyckte inte riktigt om vad jag såg. I helgen får jag försöka mig på något annat.

Ja, helgen ja. Jag längtar så mycket efter ledighet. Varje morgon önskar jag att jag kunde släcka lampan och somna om, men icke. Helgen bjuder på många saker, varav jag faktiskt tackat nej till de flesta. Vici och Mickans födelsedagskalas, mina vänners blipbloppsvartklubb på hemlig location (jag hade nog gått om jag inte hade varit lite orolig för att avlida efter att ha hört lite historier om platsen), årets sista poolpartaj och kulturnatt. Det kan bli späckat schema, men också riktigt bra!

onsdag.

Ingenting blev som jag hade planerat idag. Ingen att luncha med då Klasson var sjuk och inget mingel och middag på stan ikväll. Men trots det var det en fantastisk dag på jobbet. Jag gjorde ett så jävla bra jobb att jag för första gången faktiskt undrade om jag har fått kläm på det jag sysslar med. Otroligt roligt i alla fall.

Nu vill jag ha helg. Uppsala blir det. Kanske lite poolbad om mina lungor bestämmer sig för att sluta få spasmer och luften återigen passerar som den ska, och Kulturnatt. Denna gång blir det inte alkohol, slir i slottsbacken och bakismorgon, utan kanske till och med lite kultur (och rött vin vet ju alla att man får dricka som kulturell).


tisdag

Mja, ytterligare en dag på jobbet. Inte så mycket spännande alls, både jag och Klasson hostar ikapp nu. Jag får hoppas att vi kurerar oss en aning till imorgon för då står det mycket saker på schemat. Releasefest, Onsdagar med Bella och JohanVapiano, bland annat.

Det här är ingen modeblogg men jag måste ändå kommentera Marc Jacobs S/S 2009. Jag är inte redo att förlåta kära Marc för alla misstag som har begåtts den senaste tiden men frågetecknena börjar klarna lite grann i alla fall. Postmodernism och inte helt pjåkigt på sina håll.




måndag

Bra dag idag på jobbet. Lunch på Pong med Klasson och Chris. Jag åt ett jättelass. Nu är jag mätt och glad. Californication på datorn nu.


Sådant här gör mig avundsjuk. Jag vill också ha YSL.


little persia

Gårdagen var fantastisk. Vi samlades på Little PersiaSödermalm för lite öl och skitsnack. Vännerna avlöste varandra och ett gäng JO3:or var där också. Det blev mycket prat, mycket skratt och skvaller. Så som det ska vara med andra ord. Sarah chockerade oss alla, som vanligt med grova kommentarer och jag fick det klargjort en gång för alla att det hörs att jag har ursprung i Dalarna. Hm. Hade inte Emil varit så pass trevlig hade min Stockholmsstolthet blivit sårad av kommentaren. How ever, det var en av de där kvällarna då tiden tycks stå still. Fanastiskt. Så småning om drog jag mig hemåt via pommes rutten via Slussen med Lova.



"Jag har bara legat med två och en halv kille i mitt liv. Men vid närmare eftertanke, så som det var där på slutet gör det nog bara till 1.75"

 - Sarah, snart 19 år.




Och det är helt sjukt vad vi kan vara läckra...



  


20.00

Johan ringde och meddelade att han tänker tvinga mig slå klackarna i taket. What the fuck? Jag är sjuk och knaprar läskiga gigantiska orangetonade piller för att inte hosta upp min vänsterlunga på bordet. Jag kanske borde slänga på lite smink. Hm. Jag är mycket rädd.

världens lyckligaste plats.

För några år sedan gjordes en global undersökning vilka människor som är lyckligast. Tanna är en ö i Söderhavet och där bor världens lyckligaste människor. På lördagar på SVT2 går en dokumentärserie om dessa lyckliga människor som besöker England för första gången. I dagens avsnitt fick vi följa hövdningen och hans amabassadörer på jakt efter Prins Philip, som på Tanna anses vara deras guds son som är sänd till England. När Prins Philip återvänder till Tanna kommer han att uppfylla deras profetior om evigt liv, enorm rikedom och fred. I'm hooked. Det är reality när det är som bäst.

old shoes, old habits

Vilken trip back memory lane det var idag. Vakna på morgonen, gå ner och äta frukost ensam och hinna läsa igenom tidningen ordentligt. Duscha och sedan slänga väskan över axeln. Jag åkte in till stan och strosade runt för mig själv i ett par timmar innan Josefine landade. Hann fingra på ett par Marc by Marc Jacobs skoletter på Judiths (nästan gratis men en halv storlek för små) och prova päls samt köpa en finfin klänning på Topshop. Efter lite gnäll i regnet över att jag inte hittar några byxor som är acceptabla att ha på min arbetsplats hamnade vi på L'Angan med Jade för både fika och lunch. Politik, religion och fula frisyrer på Östra Real hann avklaras innan vi trotsade vädergudarna och sprang ut i regnet. Träffade på Felicia som jag trodde hade emigrerat till Falun för gott. Fint att höra att hon inte är borta för alltid i alla fall.

Det var old shoes, old habits idag. Innan jag blev upp över öronen kär och flyttade till Uppsala på halvtid såg alla mina helger ut såhär, med mer eller mindre baksmälla på lördagsmorgonen. Men jag åkte alltid in till stan, köpte kläder och hamnade på L'Angolo för lunch med mina vänner. Det kändes ovant att vara tillbaka i det spåret. Jag tror inte att mina gamla skor passar riktigt. Missförstå mig inte, det var underbart härligt att traska i butiker och sitta på L'Angolo men det var bitterljuvt. Jag skulle inte vilja ha det så varje helg längre.

Ikväll åker nya skor på men vi ska tillbaka till det förflutna åter igen. Södermalm och Little Persia för öl och skitsnack. Det ska bli mysigt. Samma gamla område vi kunde gå till när vi inte var vuxna på legetimationen. Nu är vi vuxna på pappret men kanske inte i sinnet. Hur som helst, det ska bli kul!


lördag.

Det var länge sedan jag var påklädd och redan hade hunnit äta storfrukost och läsa morgontidningen vid den här tidpunkten på morgonen. Oh well. Det känns bra. Jag är fit for fight, om man ignorerar att jag hostar upp min vänstra lunga titt som tätt. Nu ska jag ut på stan.

maniac.

Jag behöver shoppa. SKHLM lockar inte det minsta. Så imorgon (är jag förhoppningsvis helt återställd) tänker jag åka in till stan men en näst intill obegränsad shoppingbudget. Jag vill köpa något fint och dyrt. Inte skor eller märken så utan mer något pälsaktigt. Något från Acne också, kanske om jag orkar ta mig till utförsäljningen. En klänning, fina saker och roliga smycken. Det är synd att vi har dresscode på min arbetsplats för allt jag tycker är fint passar inte in. Det ser ut som att Josefine kommer att bli min partner in crime, och det ser riktigt bra ut.


fredag.

Jippie. Jag vaknade nyss efter tolv timmars sömn utan feber i kroppen. Visserligen har jag helt tappat rösten och snorar, men sådant får man leva med. Så nu sitter jag här med energi i kroppen och thé i min enorma Ralph Lauren-kopp. Jag är en sucker för all typ av Ralph Lauren inredning. New England. Hur som helst, det är skönt att vara någorlunda frisk. Visserligen missade jag Onsdagar med Bella och Johan, stammisstället L'Angolos gårdsfest och jag kommer inte kunna ta ut mina Pradas med flickorna på lördag. Men för att se den ljusa sidan. Jag kommer kanske kanske orka lämna sängen idag och bege mig till SKHLM, eller vad den nya bokstavskombinationen för Skärholmens Centrum är nu för tiden, och storhandla på Apoteket. Oh joy.

rapport från sjuksängen.

Idag har jag mestadels sovit. Det blir så när en tös som vanligtvis har en kroppstemperatur på 36,5 helt plötsligt får feber och svävar över 39. Annars har jag tittat mycket på House och druckit hallonsaft. Det har varit jättefint väder ute och en massa vänner har ringt och smsat och velat ha med mig på roliga upptåg men här ligger jag och snörvlar. Usch. Imorgon hoppas jag att jag mår bättre. Visserligen blir det en fredag utan jobb, men det vore skönt att i alla fall kunna ta sig ner för trappan utan att tro att man ska svimma. Nej, att vara sjuk är verkligen ingen hit.

torsdag

Feberfrossa. Hemma. Ingen L'Angolo gårdsfest för min del.

pretty in paris


lookbook.nu

onsdag

Inget Onsdagar med Bella och Johan. Jag har feber. En jäkligt dålig dag alltså.

why can't we just blow in the wind

Oh. Äntligen hemma. Det var tacos och politik hela kvällen. Mycket turbulent men trevligt. Tunnelbaneresan hem spenderades med Jacob, vi pratade böcker. Jag tycker verkligen om att prata böcker har jag kommit fram till. Det är synd att inte så många av mina vänner läser lika mycket som jag gör för jag tycker verkligen om att diskutera litteratur. Det är också synd att jag inte riktigt hinner läsa så mycket som jag skulle vilja. Jag behöver sommar och lov, tid att bara ligga i hängmattan och läsa läsa läsa. Den enda pausen man tar är middag och kanske ett dopp i havet. Det är saker jag tycker om. Fläkt och flärd i all sin ära, men en stund i hängmattan ska inte underskattas.

Imorgon är det jobb och sedan Onsdagar med Bella och Johan. Hemlig destination och en drink kan nog bli riktigt bra.

tisdag

Hurry hurry. Hemkommen från jobbet. En annorlunda dag, det kan man minst säga. Nu MUF Söderort möte och middag i Vårby gård. Färdmusik: Florence Valentin.

måndag

Jag dog idag. Jag hade ingen aning om att träning kunde vara så jobbigt. Efter ungefär halva passet på Sats var jag redo att springa ut genom dörren och aldrig mer komma tillbaka. Svettigt värre med andra ord. För jag klarar aldrig av att vara sämst, så när alla andra byggde sina stepbrädor högre och gjorde större rörelser hängde jag på. Nästa gång blir det mer mjukstart för min del.

Annars var det en fin dag. Lunch med Klasson. Ny chef på jobbet som verkar bra. Lägenhetsvisning under kvällen och nu plommon, House och sedan sussa.