harry, my dear harry
För övrigt kan jag inte låta bli att känna mig tom varje gång någon nämner Harry Potter. Jag vägrar att acceptera att någonting jag växte upp med är över. It's the end of an era, så att säga.
torsdag
Jag vaknade med hjärtklappning efter en läskigt mardröm men trots det har humöret vänt. Det är på uppgång igen även om mina knän tar livet av mig. Skoldagen idag var rolig. Psykologi har raskt förvandlats till ett av mina favoritämnen och jag ser fram emot nästa lektion. Vi är fortfarande kvar i psykoanalysen men snart väntar drömtydning. Hur som helst intressant. Sedan satt jag i nästan fem timmar och skrev på artikeln om Talangjakten tillsammans med Empan innan vi hämtade upp biljetter till studentskivan.
Ikväll så har jag löst problemet inför jämställdhetsdagen och nu ser det ut som att Niklas Wykman kommer och talar. Det blir nog jätteintressant! Och när vi ändå är inne på ämnet: politik så startar MUF Stockholms stämma imorgon. Det ryktas som vanligt om kuppningar och andra intriger så jag väntar med spänning. Självfallet avrundas allt på banketten då alla blir bästa kompisar på dansgolvet men själv vet jag då inte vad jag ska ha på mig. Allt som hänger i garderoben är tråkigt och intetsägande och trots god ekonomi har jag inte funnit något värt att inhandla. Imorgon får det bli en sista tripp på stan, om inte annat för att spana in ett par MJ-skor. So long!
Jag hade gärna varit lika anspråkslöst glamourös som Kate Moss
det är ständigt problem
tisdag
Vaknade imorse av att en pepparkaka stod över mig. Mamma är hemma från Thailand och brun som få samt lastad med presenter till mig! Annars har jag varit med farmor idag, vi var på bio och såg Försoningen, det var fint. Riktigt fint och sorgligt. Nu ska jag nog äta mer bröd från Gateau och gråta en skvätt över allt sorgligt i filmen och sedan blir det Gossip Girl på TV.
nattligt svammel
Jag funderar på att ta en paus från mig själv. Tänk dig en cirkel som från början var stor. En dag började den snurra och i och med den roterande rörelsen blev den allt mindre och tillslut snurrade den så snabbt att du inte hann med längre. Ungefär så känns det den här veckan och förra med för den delen. Jag hyperventilerar över projektarbetet, brist på inspiration och att jag försöker göra så mycket gott hela tiden att jag inte hinner med mig själv eller alla andra. Egentligen skulle jag vilja ta en vecka och bara slappa och pyssla om mig själv men det går inte. Att längta till sportlovet är också en omöjlighet för då ska det stressas till tusen. Jag antar att ett första steg är att gå och lägga sig nu, så god natt.
eftermiddagstankar
Läste något intressant av Linda Skugge igår. Hon reflekterade över Kristdemokraternas nya förslag att man ska kunna välja att ta ut sin föräldraledighet när det passar. Istället för att klumpa ihop alla månader när barnet är nyfött ska man kunna ta ut dagar när barnet är tonåring och behöver sina föräldrar som mest. Det låter alldeles toppen tycker jag. Många ungdomar är förvirrade och ensamma och trots att de sista en fjortonåring kanske vill är att ha mamma och pappa över axeln så är det välbehövligt. De som dömdes för Ricardo-misshandeln hade varit i kontakt med socialen för flertalet brott sedan början av 2000 och hade deras föräldrar inte jobbat dygnet runt kanske Ricardo aldrig hade dött. Hårddragen linje må hända men jag tror att det stämmer. Hade föräldrarna propsat på familjemiddagar varje dag och engagerat sig i sina barns liv hade det aldrig behövt gå såhär snett. Tummen upp för Kd och Linda Skugge med andra ord!
måndagmorgon
söndag: update
Det känns som om det är dags med en uppdatering nu. Veckan var så pass hektisk att jag aldrig hann med att skriva allt jag ville men nu är det dags innan jag däckar i soffan framför Dawson's Creek.
I onsdags var vi i Romme med skolan. Det där med friluftsdagar har aldrig varit min grej men i år tog jag mig i kragen och grävde fram pjäxorna för att åka norr ut. Att resan upp skulle bli ett helvete hade jag inte räknat med men vi hamnade i en buss fullastad med ettor. Jag har generellt ingenting emot ettor och jag har själv varit etta på gymnasiet som levde som om det inte fanns någon morgondag men what's up med alkohol och "Romme 08!"-rop klockan sex på morgonen? Vi treor längst bak i bussen smidde elaka planer om oförberedda nollningar och är nog rätt så hatade vi det här laget då vi bad alla småbarn hålla tyst, om och om igen.
Väl i Romme var det trevligt om än superkallt. Det var intressant att se Klasson åka skidor, hon var inte sämst men jag skulle nog inte ta med henne ner för de svarta backarna i första taget. Ett par vurpor och en portion feghet och sedan svischade hon ner för de röda. Som vanligt glömde jag dokumentera allt men i Sarahs blogg finns lite fler bilder.
Trots att jag klarade mig helskinnad hem från nordpolen så var jag helt död i torsdags men pallrade mig iväg på Talangjakten på kvällen i alla fall. Det var roligt. Stort plus för elevrådets film som precis som vanligt frambringade skratt. Annars tror jag att jag höll på att dö när Björn Gustafsson och Soran uppträde med sina skämtsamma verklighetsskildringar. Som vanligt var kvalitén på "talangerna" skiftande men ett par bra nummer var det i alla fall. Jag är glad att jag orkade gå på talangjakten 2008 för det var väldigt underhållande.
I fredags svor jag mest över tågtrafiken mot Uppsala och surade halva eftermiddagen hemma hos Chris över att tågen trasslade så. Sedan blev det middag och film på kvällen, vilket gjorde mig på lite bättre humör. Väcktes på lördagen med scones och thé och sedan rullade dagen på. Solsken gör mig alltid lycklig! Efter släktfika i Uppsala tog vi vårt pick och pack och rörde oss mot huvudstaden. Självfallet skulle trafiken återigen krångla då någon fick för sig att ta livet av sig mellan Rotebro och Upplands Väsby. Det tog två timmar att skrapa bort hjärnsubstans och inälvor från spåren och sedan var trafiken igång igen men då hade vi redan tröttnat och satt i en taxi påväg mot stan. Resten av kvällen spenderades hos Elisabeth som fyllt 20 år. Där åt vi god mat, drack vin och dansade till indiehits.
Veckan som kommer ser något lugnare ut om än intrigfylld. MUF Stockholm har distriktsstämma och det blir spännande att bevaka alla intriger och kuppningsförsök. Annars lutar det nog åt bio i veckan och myspys med vänner!
natti natti
heath ledger
torsdag
Igår var det Romme och skidor, men inte Pl:ace på kvällen då jag däckade strax efter nio under duntäcket. Nu är det kexchoklad och thé för jag ska jobba. Känner mig avmättad, inte ett bra humör när man ska pressa fram lite kreativitet på tangenterna. Ikväll blir det Östra Reals talangjakt (jobb) och förhoppningsvis middag med Klasse innan dansen. So long!
tisdag
Vaknade imorse och förbannade mig själv. Jag har frammanat vintern med allt tjat om längtan efter våren. Tur i alla fall att vi inte hade samma snömängd som det skvallras om att Uppsala är inbäddat i. Glömde helt bort att klä mig för vintern och frös i strumpisar och skinnkjol men jag tinade i alla fall upp under de två timmar jag befann mig hos frisören. Att dricka thé och bläddra i senaste numret av brittiska Vogue medan någon pillar mig i hårbotten är inte helt fel. Något däremot som är helt fel är att mitt schema är ändrat och jag har inga mysiga torsdagar längre. Bye bye uteliv. Nåja, jag ska väl inte deppa ihop helt.
Imorgon ska jag spänna på mig skidorna för det bär av till Romme med skolan! Vi får se om jag kommer tillbaka helskinnad men jag får hålla tummarna. Sedan ska det bli intressant att spana på en viss Klasson i pisterna!
komsi, john blund!
Hela ögonen är fulla med sömngrus och jag försöker ladda med thé och Joy Division så att jag ska kunna skriva lite på mitt projektarbete men kroppen strejkar efter tre timmars dans. Idag fick vi testa på något som kallas för lyrisk jazz, det var helt i min stil. Modernt har alltid varit något som passar mig. Jag har min egen hypotes om att det är för att jag dras till allt som är vackert. Men, nu ska jag slänga mig i sängen och invänta John Blund!
måndag
Utan min iPod hade jag nog varit död idag. Missförstå mig inte, jag hade antagligen bara somnat. Men imorse så var jag med om en småläskig grej. Vaknade och var faktiskt på ganska bra humör men när jag kom ut så regnade det slask från skyn och jag sprang till tunnelbanan. Hann med en tidigare tunnelbana än vanligt men vad gör det när tunnelbanan går sönder och jag får sitta i en mörk tunnel i 20 minuter? Inte för att upplevelsen kan klassas som "nära döden" så jag ska inte bli helt religiös eller något men Iggy Pop och Joy Division räddade mig i alla fall. Verklighetsflykt är bäst.
Stressig dag som satan. Nu ska jag slänga ihop dansprylarna och skynda hem till farmor för middag innan jag ska dansa bort ett antal kalorier på balett och jazz. Egentligen vill jag bara skriva skriva skriva och man ska ta vara på inspiration men vad ska man göra? Jo, stänga av datorn var det ja!
lördag-söndag
Igår, lördag efter en hetsig middag och mycket vin så åkte fjäderögonfransarna (som jag nästan tappade i stormvindarna) och magtröjan på och jag och Chris mötte upp en massa människor på Wollmars för mer vin och prat. Förutom en sidotur mot Hötorget och Ace så satt vi på Wollmars hela kvällen medan sällskapen avlöste varandra. Mycket mycket trevligt. Jag gillar Wollmars. Att sitta vid ett bord, dricka öl och bara snacka är toppen.
Idag mår jag som jag förtjänar, åtminstone tidigare idag. Lagom skakis vaknade jag av fågelkvitter och förbannade solen men efter frukost och en dusch var jag redo att ta mig ann livet och det blev en jättelång promenad med glass i solskenet. Det värmde mitt hjärta att känna att det var lite vår i luften, trots att realisten i mig skriker att snön kommer snart och att våren väntar till april. Någon som snart får känna på lite värme är i alla fall mammi som tar sitt pick och pack och sticker till Thailand idag med moster. Jag är avundsjuk till tusen.
Ikväll blir det 24 hour party people och cola men först ska jag se till att avsluta den förbannade sonetten som ska lämnas in på litterära gestaltningen imorgon. So long!
west side story?
Vid middagsbordet har vi de senaste dagarna endast diskuterat en sak och det är den numera ohållbara situationen i Mälarhöjden. Från världens gulligaste villaidyll vid vattnet till något taget ur West Side Story (minus danssteg och gemensam dresscode).
Hela min uppväxt har det funnits gängslagsmål eller kanske riter är ett bättre ord. Ungdomar från Bredäng kommer hit och ska slåss men oftast liknar det en parningsritual då alla cirkulerar kring varandra i invecklade mönster tills polisen kommer. Endast de som tillhört de populära har deltagit, aldrig de oskyldiga pojkarna eller små flickorna har varit i närheten av att råka illa ut. Visst kan man befinna sig på fel plats vid fel tillfälle men när det rör sig om en gång om året är det lätt att undvika att hamna i skottelden.
Under det senaste året har händelserna avlöst varandra, det enda värre än det andra. Vänner har blivit rånade och nedslagna, fler gängslagsmål och polisbilar, mord, villainbrott och andra hemskheter. Det är inte längre de provokativa pojkarna i Sverige-tröjor som råkar illa ut utan nu kan vem som helst stå på tur.
Det senaste är att nazistsympatisörer inflitrerat grundskolan och hakkors syns målade på bänkar. Samtidigt delar "skinheads" ut flygblad utanför skolans gränser. Värvningen är på gång. Hur hemskt det än är då jag alltid trott att kickers och skinheads är förpassade till 90-talet så går det inte att komma ifrån varifrån tankarna kommer ifrån. "Bevara Mälarhöjden svenskt" är en ny slogan och efter allt som har hänt det senaste året är det inte konstigt att man drar förhastade slutsatser som en lösning på problemet. Jag tar inget parti annat än att värna och hoppas på att det tar slut någon gång för i oroliga tider kan saker eskalera utan hinder och jag vill inte se mer våld.
Situationen är inte begränsad till ett visst geografiskt område utan det mest skrämmande är att liknande tendenser syns i fler områden i Stockholm. Vad hände med kärlek till sina medmänniskor? Vad hände med att kramas i stället för att slåss?
vårfåglar
fredag
Igår inledde jag min karriär som kriminell. Egentligen gjorde jag ingenting fel men när jag och Sarah satt på Skatteverket och snokade i folkbokföringar så kände jag hur fel det var. Lagligt javisst men jag kunde inte låta bli att det kändes som om jag läste någons hemliga dagbok. T som jag undersöker till det journalistiska projeketet visade sig vara mer spännande än vad jag trodde. Hemliga barn och one night stands? Mitt hjärta ömmar och jag vill mest campa i hans uppgång för att få klarhet i saker, men så långt ska vi nog inte gå.
Reflekterade tidigare över parrelationer. Det är ett spännande fenomen. Över och underperspektivet och konsten att kontrollera varandra. Den starkaste av alla motståndare till detta verkar börja vackla, och framtiden ser oviss ut. Jag följer allt vardagsdrama med spänning!
onsdag
Hopplösa hopplösa onsdagar. Hopplösa sonetter på litterära gestaltningen och hopplösa dagsregn. Ungefär det sammanfattar min dag. Är ledig imorgon igen och det blir skönt. Har nu argumenterat kring ämnet att ateism är en form av religion och att vetenskap precis som tro är bara spekulationer. Vet inte riktigt vad jag tycker om den tesen faktiskt, jag ska nog klura lite mer. Avslutade kvällen med att överdosera Sartre och de Beauvoir på TV. Jag tror att jag börjar bli lite smått förälskad och besatt. Det enda jag vill diskutera nu för tiden är deras pakt. Kom just att tänka på Konversationalisten i Josefines blogg som hävdar att det är fakta att otrohet är fel. Undra var Konversationalisten baserar det på? Jag har mina misstankar.
Nu ska jag läsa Jay McInerney och sova för imorgon ska jag och Sarah leka grävande journalister. Så vi ses på Skatteverket!
mi casa es su casa
lediga lediga tisdag
Efter det tog jag tag i livet i form av att jag åkte in till Le Café och skrev under kontrakt på studentflak tillsammans med Emelie Klasson. Det var skönt för nu verkar det ha ordnat sig. Ikväll startar Ugly Betty igen och sedan ska jag nog lyckas skriva klart den där hemtentan också. Hoppas ni har haft en skön tisdag!
måndag
Ikväll börjar dansen, pepp? Inte direkt. Jag vill mest krypa ner under täcket och gömma mig tills solen tittar fram i mars/april. Noterat på tunnelbanan: vem går barbent i pumps i januari?
söndag
lördag
världens bästa klasson
Klasson, Klasson, världens bästa Klasson! Min partner in crime är definitivt dagens hjälte som har löst allas flakproblem och lättat min fruktansvärda ångest över problemet. Nu kan jag sova som en stock inatt och riktigt njuta av helgen!
torsdag
fjädrar och högklackat
Last Nights Party.com
Fjäderögonfransarna vann kriget om onsdagskvällen och det blir utgång. Det kan bli spännande, så vi ses i natten för nu ska jag gå och leta rätt på favoritklackarna!
onsdag
Äntligen ljusnade det lite på himlen idag efter flera dagar av järngrått väder ute. Att Empan såg ut som en solstråle tillbaka från Thailand gjorde situationen lite bättre. Det känns alltid konstigt när någon är borta och det var trevligt att se alla samlade igen. Lunchade på CiaoCiao och som vanligt blev det mycket skratt. Annars har jag mest filat på mina noveller idag som jag för övrigt fick en jättefin kommentar på.
Fortfarande oklart om jag ska sätta på mig klackarna och bege mig ut ikväll. En relativt stor del av mig vill ligga hemma och fira Simone de Beauvoir's 100årsdag med att titta på dramaserien som jag spelat in medan en annan del vill ta chansen och bege mig ut. Mina fjäderögonfransar vill känna på nattluften igen men vi får se ifall de får lämna byrålådan. Hur som helst, ha en trevlig kväll!
det som tar upp mina tankar
Nu ska jag försöka locka ut någon av flickorna på en cigg och fortsätta att surmulet grubbla. För övrigt är Empan superbrun och nyss hemkommen från paradiset i Thailand. Det om något gör mig avundsjuk! Det är inte lätt att vara ensam med sina problem och likblek en vanlig onsdag i kalla och bittra Sverige.
Les Amants du Flore
Som vanligt vaknar författarådran i mig och hjärtat klappar alltid lite fortare när jag ser Paris. Jag vill slänga mig på ett plan och hyra en liten konstnärsateljé i Paris nu genast och sitta där med min skrivmaskin och knappa fram något ordentligt. Självfallet med rött läppstift på läpparna och en cigarett i mungipan.
Jean-Paul Sartre och Simone de Beauvoir har alltid fascinerat mig men efter den här filmen ska jag ta mig ett besök på biblioteket och låna Äcklet och Det andra könet imorgon. Jag vill läsa mer, veta mer och inspireras mer. Och även om filmen säkerligen var vinklad till tusen så kan jag inte låta bli att hata Sartre lite grann som behandlade Simone så fruktansvärt illa med deras överenskommelse även om jag kan hålla med om att det kan verka lockande. Ha en kärlek och sedan leva loppan om nätterna. Inte överenskommelsen i sig när det kommer till sex utan snarare den friheten som kommer med. För frihet och att få en chans att andas är alltid viktigt och kanske viktigare för konstnärssjälar än andra som har lättare att rätta in sig i ledet.
Ett stort plus också för alla bra skådespelare och kul att se vackra Clémence Poésy som den förtjusande karaktären Lumi. Sedan måste jag säga att jag har lust att lägga mig under kniven eller åtminstone stanna inomhus resten av mitt liv för precis som vanligt är fransyskor på film andlöst vackra. Mjölkvit hy, svallande mörka lockar och röda läppar. Jag vill också, men i nästa liv kanske.
Ska bli spännande att se den andra franska filmen som Sartre och de Beauvoir som börjar ikväll och avslutas imorgon. Missa inte "I passionernas tid" som börjar ikväll på SVT kl. 22.25!
tisdag
Idag var en riktigt bra dag. Slapp skoldag och sedan en riktigt mysig eftermiddag på L'Angolo med Klasson, Lova och Johan. Diskussionerna gick vilda och mycket thé blev det. Sådant tycker jag om. Jag saknar de kravlösa dagarna i ettan på gymnasiet då vi festade som om det inte fanns någon morgondag och satt på L'Angolo varenda eftermiddag och åt hallonpaj för att linda huvudvärken. De dagarna finns inte längre, men det är trevligt att ta en tripp bland minnena ibland. Det enda negativa är att det får mig att känna mig så otroligt gammal och grå, men jag antar att alla måste växa upp någon gång.
Äntligen fungerar projektarbetet också. Har börjat på ytterligare en novell och det ser stabilt ut. Något som däremot inte ser så himla ljust ut är flaket inför studenten. Suck. Men ett problem i taget så löser sig nog allt tillslut. Nu ska jag dricka mer thé, skriva och skvaller-sms:a med Vici. Livet är allt bra ibland!
måndag
Dagen var slapp och det märks att jag har haft lov då mitt koncentrationsspann är på ca. 5 minuter, efter det tröttnar jag att lyssna på läraren och kladdar i kalendern. Det är illa och en otroligt dålig start på skolterminen, men sådant är livet. Nu väntar loggboken och novellskrivande innan middagen. So long!
årskrönika 2007
Januari började med en smäll. Det var timmarna efter 12slaget på nyår, det bästa nyår jag upplevt vid den tidpunkten med middag hemma hos Lova på Södermalm. Mycket gott att dricka, dans och roliga tal men främst underbara människor. Nästan direkt efter det kom Chris hem från USA efter 18 dagar ifrån mig och vi åkte ut till landet och bara myste i ett par dagar innan skolan satte igång. Som vanligt i januari blev jag lite deppig. Det är någonting med nya år och nya måsten som gör januari så tungt men trots det hann jag med flertalet roliga kvällar och mysiga stunder.
Februari fortsatte i samma stil som januari men med ett brett leende på läpparna. Det började ljusna och det hände mycket roliga saker. Det var Alla hjärtans dag som för första gången firades utan bittra tjejkompisar och istället med tända ljus och tre rätters middag. Sedan började kompisarna fylla 18 år och det resulterade i party. Månaden avrundades med en helg i Dalarna, Djurås tillsammans med pojkvännen.
Sedan kom mars och sportlov. Förutom att jag precis som hela våren lyckades bli dödssjuk gång på gång var mars en fantastisk månad. Våren rullade in tidigt i Stockholm och fler roliga tillställningar fyllde kalendern och fick slåss med skolarbetet som ständigt hängde över mig i tvåan på gymnasiet. Det var cocktailpartyn, 18årsfester och olika events. När jag inte brottades med Franz Kafkas "Processen" så planerade jag min 18årsdag som gick av stapeln helgen 23-24-25 mars. Det var firande i dagarna tre och jag levde livet. Att fylla 18 år var härligt. Inte för att gå ut på krogen utan snarare för den frihet som äntligen kom.
I april fick vädergudarna plötsligt fnatt och det blev +20grader och skinande sol. Jag svävade återigen på molnen. Det var 6 månader med pojkvännen, påsklov, fler 18års fester och mycket plugg. Att april sedan slutade med matförgiftning så att jag missade valborg i Uppsala var ett stort minus då jag svimfärdig fick ta tåget hem till Stockholm och missa alla festligheter. Trots det så kändes hela våren som att gå i ettan på gymnasiet igen - jag var odödlig.
Maj var någon form av mellanmånad då jag var sjuk mycket och pluggade. Hade dansuppvisning med Kühlers på Vasa teatern vilket var roligt. Annars var det lite tidiga och svinkalla grillfester och en spårad MSU Östra Real-middag då det var god mat och mycket sång då vi mestadels stod på stolarna.
Sedan kom juni och det var studenttider. Det var återigen varmt ute och glada leenden överallt. Stressigt och svettigt var det att hinna till alla utspring, mottagningar och flakturer men roligt var det. Vi grillade utomhus både med klassen på Mariaberget och i Uppsala och badade i Billys pool efter amerikanska bruncher i hans trädgård. Skolavslutningen och vistelsen på mitt land var kaosartad och ingenting jag längre väljer att prata om då jag fick se den sanna sidan av många av mina vänner den natten. Annars fortsatte festandet med att Chris fyllde år, efter hysteriskt firande tog vi en lugn midsommar i Dalarna hos min släkt bland folkdräkter och dragspel.
Juli blev en hektisk månad. Jag hann knappt besöka mitt landställe utan istället var jag i Marbella med familjen. Tennisveckan i Båstad med Vici och dansade sönder fötterna och tittade på tennis medan vi kurerade baksmällan med mer vin. Därefter tog Jade sitt pick och pack och flyttade till USA något som vi alla fällde ett par tårar över men hon försvann med dunder och brak åtminstone efter en hejdundrande avskedsmiddag på East. Samtidigt som jag försökte vila upp mig från festligheter innan nya festligheter passade jag och Chris på att göra massor med saker vi aldrig gjort förut vilket resulterade i att vi drack mjöd, gjorde sylt och besökte Tierp. Sedan var det återigen dags för mig att packa väskan och åka till Zakynthos med Sarah, Johan, Josse och Ronnie. Något som inte heller får glömmas bort är att Harry Potter and the Deathly Hallows äntligen kom ut denna månad.
Augusti innebar en resa till USA till Chris pappa i Savannah. Läskigt som satan men otroligt roligt att bo hemma hos en annan familj och äntligen få se Chris sydstatsrötter. När vi inte solades oss på Tybee åt vi krabbor eller fyndade Marc Jacobs plagg i downtown. Antagligen sommarens absoluta höjdpunkt och en resa jag aldrig glömmer.
Hösten blev desto mer komplicerad än den soliga och lätta våren. Jag började i trean på gymnasiet och plötsligt infann sig ångesten inför vuxenvärlden. Fler och fler fyllde 18 år och det blev mycket krogrundor och födelsedagsfester varvat med filmkvällar och ett besök i Djurås. Inte så mycket plugg men mycket ångest över skolarbetet. Återigen som alla höstar räckte tiden aldrig till och jag gled ifrån fler och fler något som alltid är jobbigt. Förutom pojkvännen och jag som firade 1 år tillsammans. Annars precis som under hela året blev det en del MUF, en del dramatik och mycket skratt och leenden som pressades in i ett tajt tidsschema.
Såhär i efterhand när jag reflekterar över året så är jag mer än nöjd. År 2007 var ett fantastisk år då jag växte ännu mer som människa och försökte återigen att sätta mig själv i främsta rummet, alltid. Hela våren bestod av festande och soliga leenden. Sommaren var enormt hektisk men otroligt rolig och spännande och hösten mörk och nedtyngd med solglimtar. Det nya för året var att för första gången är att jag har haft pojkvän hela året, det känns bra. Året har varit fantastiskt på alla sätt men ändå påfrestande och jag hoppas att år 2008 når upp till förväntningarna och blir ett ännu bättre år, om det är möjligt.
söndag
Idag har pojkvännen packat väskan och som vanligt är det lite deppigt att inte se honom fören på fredag men jag överlever. Nu ska jag fila lite mer på min årskrönika som ska slängas upp i bloggen och sedan blir det Victoria's Secret på tv ikväll!
en bitter förlust
15 månader och blodigt krig
På måndag börjar skolan igen och jag får lite småångest nu när jag sitter och fyller i saker i min splitternya kalender. Sidorna lyser blanka och tomma emot mig men snart kommer de vara fullklottrade med måsten fram till studenten. Och studenten är något som ger mig megaångest. Nog om det, nu ska jag läsa noveller och pussas med pojkvännen. So long!
popcorn
Jag förknippar många bra stunder med popcorn, gör ni? Igår var en bra dag. Säsongsavslutning av Heroes och massvis med popcorn, idag var jag på bio och såg American Gangster med familjen och åt popcorn tills jag storknade. Popcorn är bio, tv-mys och hemmafester. Popcorn är nästan alltid förknippat med något bra. Nog om ätbara ting som förknippas med en positiv känsla, för den listan är lång.
Idag var jag på stan en runda och spanade in utbudet men kom hem med en ny kalender, strumpor och en skiva av Regina Spektor. Inte mycket att hänga i julgranen alltså. Efter en mycket underlig dröm jag haft så var jag tvungen att besöka L'Angolo och där lunchade vi också med Elisabeth. Det var trevligt. Sedan blev det TGIF och efter det bio. Nu väntar mer av serien Californication på Veoh och sedan Jay McInerney och Röde Orm. Det är precis så här lov ska vara och hade jag inte vara så mätt hade jag nog firat med lite popcorn!
sådär några dagar efter nyår
Ja, nu har det gått ett par dagar sedan nyårsafton och intrycken har börjat smälta lite. Eftersom jag inte var hovfotograf på tillställningen utan My med sin eminenta kamera kan det dröja ett tag innan bra bilder hamnar i bloggen men orden äger jag än.
Nyårsafton startar som vanligt med förberedelser i timtal och i år var det inget undantag. 2007 var ett fantastiskt år och det måste avslutas på ett fantastiskt sätt, vilket tar lite tid. Tillslut tog vi oss hem till Josefine där vi åt middag med nära och kära samt många bekanta. Det var skratt och intressanta diskussioner och mycket vin. Nyårslöften lades på bordet och Josefine hann deklarera att hon ska ge sig in i porrbranschen innan vidare gäster med mingelinbjudan anlände till huset. Under tolvslaget regnade/snöade det och blöta och kalla hann vi alla bli medan vi sippade Moët och tittade på fyrverkerier. Jag hann bli en aning rädd också, men det där med galna fyrverkerihistorier tar vi någon annan gång. Kvällen avslutades med att en hemlighet avslöjades och det blev dags att jaga taxibilar och försöka ta sig hem. Jag måste säga att kvällen var mycket trevlig och ett riktigt bra avslut på ett alldeles underbart år.
Dagarna efter har spenderats framför Veoh och i snöslasket utanför. Annars har jag roat mig med att ta igen lite skolarbete, sova desto mer och beundra min nya älskling från Miu Miu som kommit på posten.