damn, just say it.
Jag tror att exempel krävs för att ni ska förstå. Dagens Gossip Girl avsnitt, säsong 2 första avsnittet. Blair och Chuck står i The Hamptons utanför The White party. Blair har fått ihop det med en engelsk lord, av misstag, men vill egentligen desperat ha Chuck tillbaka. Chuck Bass, idiot som han är, har sumpat sin chans med Blair gång på gång men har insett att han ingen hellre vill än att få vira hennes mörkbruna lockar kring sina fingrar och kyssa hennes nyckelben. Blair kräver en enda anledning att stanna med Chuck och inte hoppa in i den röda sportbilen med den engelska lord Marcus. Det som krävs är att Chuck sa yttra frasen: "I love you". Det är uppenbart att han älskar henne, och det är uppenbart att hon älskar honom. Kan då Chuck yttra orden och få flickan så att de kan leva tillsammans happily ever after? Såklart inte. Precis som varje gång det skar sig mellan Marissa och Ryan i The O.C. Kunde då Marissa stanna kvar, förklara sig och höra vad Ryan hade att säga? Såklart inte, hon antog det sårade ansiktsuttrycket och stormade iväg för allt vad hennes skinny jeans klarade av.
Det är förståeligt att det är såhär när det handlar om fiction. Det finns ingen drivkraft i dessa berättelser annars. Men jag kan inte låta bli att bli extremt irriterad. Att dessa missförstånd och återfall av tillfällig tunghäfta ska dra ut på handlingen i all oändlig tid. Chuck borde yttra orden, han vill och han kan. För övrigt tycks amerikaner alltid slänga sig med "I love you" utan att riktigt mena det, så hur svårt kan det vara för honom att ta sig i kragen (eller scarfen) och yttra meningen? Öppna munnen och forma läpparna, sätta stämbanden i vibrationer. Hur svårt kan det vara för Marissa att borra ner sina flats i jorden och bara stanna kvar? Inte speciellt svårt.
Om livet i verkligheten vore lika dramatiskt skulle aldrig några beslut tas och inga förhållanden någonsin klara den slentrianmässiga vardagen. Jag må vara en drama queen men jag är inte i närheten lika dramatisk som dessa karaktärer som ligger oss så varmt om hjärtat.
Så tolkade jag inte alls den händelsen...
Haha, jag tolkade som att Blair redan hade bestämt sig att dumpa Chuck och ville bara höra honom säga det så att han skulle vara lika utblottad som hon var när hon väntade på honom i Italien. Det kändes så eftersom hon sa "that's all I needed". Aja, alla tolkar på sitt vis ;)
Sofie: Jag tolkade Blairs kommentar "That's all I needed" som att hon visste att Chuck aldrig skulle kunna vara en bra pojkvän. Att han älskade henne men att det aldrig skulle fungera med dem, då det är för mycket som har hänt och för mycket spel och drama konstant.
Orden som han skulle säga var I am yours. Men spela roll var inte det jag tänkte säga utan tänkte säga att du har så himla rätt och att du skriver jättebra ::D Och till sofie så har bella rätt, att han höll käften och inte sa ngt bevisade för henne att han aldrig kan blir den killen hon vill ha.
Melissa: Tack så mycket för dina fina ord, och rättelsen angående vad Chuck var på väg att säga!