kärlek är för dom.
På en lunchrast hinner man med precis lagom mycket. Man hinner köpa en kyckling-halloumiwrap, gå runt på alla smågator på Östermalm i solskenet och höra Stockholm porla och man hinner framför allt lyssna igenom Thåströms nya album "Kärlek är för dom".
Nu när jag har hört alla spår så kan jag inte hålla med recensenterna. Det var en fantastisk skiva med fantastiska texter och musik. Visserligen mörk, och vemodig, men det är precis vad man förväntar sig om man har lyssnat igenom Thåströms andra 20 skivor i kronologisk ordning. Då förstår man varför den här skivan är mörk och vemodig. Allt från öppningsspåret Kort biografi med litet testamente (den perfekta början), till Långbort (som beskriver just den känslana av att vilja långt bort, att ständigt vara på flykt) och Över sundet (ett vemodigt förlåt till Regina Lund, och ett vackert sådant) är fulländat. Och precis som tidigare, så kan den här skivan mycket väl vara den sista.
Nu när jag har hört alla spår så kan jag inte hålla med recensenterna. Det var en fantastisk skiva med fantastiska texter och musik. Visserligen mörk, och vemodig, men det är precis vad man förväntar sig om man har lyssnat igenom Thåströms andra 20 skivor i kronologisk ordning. Då förstår man varför den här skivan är mörk och vemodig. Allt från öppningsspåret Kort biografi med litet testamente (den perfekta början), till Långbort (som beskriver just den känslana av att vilja långt bort, att ständigt vara på flykt) och Över sundet (ett vemodigt förlåt till Regina Lund, och ett vackert sådant) är fulländat. Och precis som tidigare, så kan den här skivan mycket väl vara den sista.
Kommentarer
Trackback