ohobama.
Jag bloggade ingenting om Obama igår. Egentligen var det väldigt otypiskt mig, särskilt eftersom jag tjatade om karln hela dagen. Jag tittade inte ens på hans tv-sända tal och när han svor presidenteden. Kanske för att jag har mycket att göra, eller ingenting. Hur som helst, jag vet inte, jag känner väl inte det där YES WE CAN längre utan snarare tror jag att Mr. McCain drar sig en suck av lättnad nu i dagarna då Obama har flertalet kriser att medla i och lösa inom den närmsta framtiden. Ja, det måste vara jobbigt att liknas vid Martin Luther King (minus alla otrohetsaffärer) och Jesus själv i dagar som dessa. Under valet räcker det att upprepa sina positiva mantran och le emot kamerorna medan man hytter näven mot skyn. Nu är det andra bullar som gäller. Change.