årskrönika 2008

Så kom tillslut år 2008 som skulle förändra oss, och vårt liv för alltid. Det må låta pretentiöst men det var precis så det skulle bli, och jag tror att vi alla kände det på oss.


Precis som vanligt så startar alltid det nya året med champagne, läskiga raketer och ett dunkande huvud morgonen efter - det kom inte att bli ett undantag då vi vaknade upp den 1 januari år 2008 men det hindrade oss inte heller från att fortsätta i samma stil praktiskt taget hela vårterminen. Redan efter fyra dagar befann vi oss på East med drinkarna i högsta hugg, utom Klasson som av någon anledning fick för sig att bli nykterist (lycka till! sa vi andra). Januari fylldes med födelsedagsfester, onsdagsutgångar, talangjakt och ganska många lediga dagar. Sista terminen i trean såg ut att bli lätt, men riktigt så blev det väl inte för oss alla.

Under februarimånad började projektarbetet hänga allt tyngre på våra axlar men fick fortfarande vika undan för alla födelsedagar och kalas. Det var sol och alla var glada, vi fixade med saker kring studenten och jag pussade mycket med min pojkvän då det var månadsdagar, alla hjärtans dagar och kärleksdagar. Under mars månad valde jag att skippa en resa till Åre med familjen för att stanna hemma och skriva noveller. Det var mycket blod, svett och tårar som rann under den veckan. Jag skrev så att fingrarna glödde, slog huvudet i väggen då inspirationen tröt och tog med mig datorn till MUF Uppsalas Stämma för att totalt strunta i motioner och framföranden utan jag satt och redigerade noveller istället. Kalenderbladen fylldes av jobbiga måsten men det blev några avbrott så som Kent i Nyköping och SPA-dagCentralbadet. Och så fyllde jag 19 år. En ganska värdelös ålder att fylla men födelsedagens spenderades i ett soligt Åre under påsklovet tillsammans med Chris som vurpade i backen halva dagarna och min familj.


I april ökade vi tempot och jag slutade upp med att slira på gatorna för att helt fokusera på att lapa solljus och studera tills ögonen blödde. Studentskivorna började komma igång i slutet av april och under en hel vecka så drack jag vin på studentskivor och rymde till Paris (älskade Paris) med mamma för en weekend med shopping, goda middagar och bakelser på Café de Flore. April avslutades med dunder och brak då vi alla fick sätta på oss våra studentmössor och sedan stack jag till Uppsala och struntade helt i skolan. Ja, sedan projektarbetet hade lämnats in så glömde jag min kalender hemma och stängde av telefonen. Jag befann mig i Uppsala, drack vin i parker här hemma och tog sovmorgon när jag tyckte att det passade. Väldigt olikt mig, med andra ord.

Den 2 maj höll JO3 sin studentskiva på Frans August, något vi hade oroat och våndats mycket över men slutresultatet blev bra - trots att vi nog inte minns så mycket. I maj pimplade jag vin hos Klasson, hade reunion med mina Stockholms Pinglor, gick på en vikingafest och dansade Stora Elevshowen med Lasse KühlersVasateatern. Tre föreställningar, 15 år av dansande och timmar i logen - så var allt över. Jag lade dansskorna på hyllan, linkade iväg med mina trasiga knän och grät en skvätt vid Norra Bantorget. Hela min skoltid har jag dansat men nu valde jag att sluta. Det var jobbigt, hårt men så här i efterhand ganska bra tror jag.


Till sist kom det vi alla hade längtat efter - studenten! Dagarna innan hade vi förberett oss med att ha ledigt från skolan, ligga i Humlegården alla vänner tillsammans och äta hallonpaj. Det behövdes för studenten tog musten ur oss alla. En fantastisk dag som jag helt ärligt kan säga är den bästa dagen i mitt liv men efteråt var det svårt att återhämta krafterna. Jag började jobba direkt på Nordea Finans och när jag en dag tog halva dagen ledigt från jobbet för att gå på skolavslutningen på Östra Real så insåg jag att jag redan hade gått vidare. Jag trodde att jag skulle ha svårt att släppa Östra Real, mitt Östra Real. Men när jag stod där vid klassrummet så kändes det att jag inte längre hörde hemma där, jag hade redan tagit nästa steg i livet.
Mellan timmarna på Nordea så gick jag på Håkan Hellström, drack lite vin hos Lova och firade sedan Chris födelsedag innan vi åkte till Dalarna för att fira midsommar med min släkt. Där efter var det bara att vända hem för nästa konsert, Thåström och Kent Zinken i sommarnatten. Ljuvligt. Sedan blev det ett smärtsamt uppbrott då både jag och pojkvännen flög till USA, han till östkusten och jag till västkusten. Resan var fantastisk på alla sätt och vis. Phoenix, Grand Canyon, Las Vegas, San Francisco, Los Angeles och San Diego. Road trip, shopping, galna upptåg och fina kvällar.


Så kom jag hem och det gjorde lika så hösten. Jag började jobba på SIR där även Klasson knegade och snart insåg jag att jag var helt fel ute. Jag sålde på bra, kämpade hårt, men jag fick alla möjliga typer av stressymptom. På väg till jobbet kunde jag få för mig att hoppa av tunnelbanan och rymma, jag fick ont i magen, migrän, såg dåligt och det värkte i bröstet varje dag. Jag och Johan instiftade Onsdagar med Bella & Johan för att återföra lite glädje in i hösten men det gick inte så bra. Några fina onsdagar hade vi allt, men det rann snart ut i sanden. Alla vänner splittrades och jag kom allt mer att bara umgås med Klasson och vänner i Uppsala. Jag började skriva mer för Forum Magazin och började träna på Sats i ett försök att återföra någon form av livskvalité. Till slut fick jag nog av allt och sade upp mig - det var ett av mina bästa beslut här i livet. Visserligen blev jag arbetslös i drygt en månad men jag ströjobbade och frilansade under tiden och klarade mig ganska bra. Jag gick på två biopremiärer, gick ut och dansade, tog upp kontakten med gamla vänner och vips hade jag fått ett nytt jobb, ja, två jobb till och med.
Så i december jobbade jag mestadels, var ute och svirade med Klasson på Berns och avslutade hela året med att vara nöjd. Jag lyckades bra under 2008. Jag gav ut en novellsamling, gick ut gymnasiet med 19,3 i snittbetyg, tjänade en massa pengar, köpte fina saker och lyckades bra i mitt privatliv också.


Nu väntar 2009. Jag börjar ett nytt spännande jobb den 19 januari, ska läsa franska på Medborgarskolan inför hösten då jag flyttar till Paris, älskade Paris. Det kan inte bli annat än bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback