recension: american wife.
Jag älskar böcker. Det är någonting helt fantastiskt med att när som helst kunna öppna pärmarna och sjunka ner i en helt annan värld. Du kan sitta på tunnelbanan, ligga bekvämt i sängen med en stor kopp thé eller vänta på en parkbänk men ändå alltid försvinna från den värld som omger oss och istället förflytta dig till en annan värld. En riktigt bra bok får dig att glömma allt runt omkring, och får dig att känna med karaktärerna. De allra bästa karaktärer är precis som helt vanliga människor och en mästare på detta är Curtis Sittenfeld. Hennes debutroman Prep fick mig att tappa andan och uppföljaren The Man of My Dreams var inte sämre. I julklapp fick jag American Wife av ovan nämnda författare och i helgen började jag läsa det fantastiska äventyret om Alice Lindgren. En vanlig medelklassflicka som växer upp i Wisconsin. Alice har en stark kärlek till böcker, något som följer henne hela livet och igenom romanen får vi följa henne från barnsben tills hon är kring 60-år. Hur det en dag är att vakna upp och inse att man kanske har begått ett misstag genom att gifta sig med en man som kom att visa sig bli president. Fanns det egentligen någon annan i hennes liv? Annat än Andrew Imhof vars liv fick ett abrupt slut.
Boken American Wife baserar sig löst på Laura Bush liv och min fascination med presidentfamiljen växer enormt under bokens gång. Det är en lågmäld bok, med kontroversiella inslag som beskriver den amerikanska kulturen på ett väldigt precist sätt.
Men det bästa med Curtis Sittenfeld är ändå hennes förmåga att berätta saker för oss, som vi egentligen redan visste. Små och självklara saker vi aldrig tänker på - men när vi läser Sittenfelds ord så blir allt en aha-upplevelse. Det är en fantastisk egenskap. Hennes förmåga att gestalta är oslagbar och det går inte att lägga ifrån sig boken förrän man har läst sista sidan och kan slå igen pärmarna igen.