if you could be me, and I could be somebody else.
Ibland önskar jag att jag fick vara en vandrande kliché. Att jag fick sitta på ett café i mellaneuropa, i Paris och dricka kaffe svart som natten och diskutera Sartre, Freud och all the other great men tillsammans med liknande. Dricka billigt rödtjut direkt ur flaskan och röka franska smala cigaretter. Ibland önskar jag att jag famlade runt i en drogdimma på undergroundbarer i Berlin och dansade mig svettig utan att någonsin känna sig trött och dricka blaskig öl. Ibland önskar jag att jag var the devoted girlfriend som begravde mig i studielitteratur i Uppsala samtidigt som jag trillade köttbullar och strök gardiner åt min man. Ibland önskar jag att jag fick ligga på golvet i en tom lägenhet på Södermalm och skratta bort alla bekymmer. Ibland önskar jag att jag fick stå på the roof top i New York men en diamant stor som en golfboll på mitt ringfinger och att jag hade en make som inte brydde sig ett skit om ifall jag spenderade 30tusen på en chiffongklänning från Valentino som bara skulle hänga i garderoben. Ibland önskar jag att jag fick göra något meningsfullt som att volontärarbeta med aidssjuka barn i Afrika, egentligen känner jag inte ett dugg för misären i tredje världen utan vill bara göra någonting meningsfullt. Ibland önskar jag att jag var hipare än alla andra och att folk dyrkade marken jag gick på. Ibland önskar jag att jag fick vara riktigt jävla ledsen så att jag kunde gå på gatorna klädd i tragik. Eller vara en hippie som fick dansa barfota på ett fält och låta själen sväva iväg mot stjärnhimlen till alldeles fantastisk musik. Umgås med gitarrspelande människor, hänga vid Haight-Ashbury med marijuanarökande poeter och en portion peace love and understanding.
Ibland undrar jag varför jag lyssnar så lite på Rolling Stones.
du är en jävel på att leverera isabelle
Sandy: Jag tackar och bockar ödmjukast!
bara tänkte, kan du inte börja skriva på engelska? cirka 5% av mina läsare är från sverige och det känns totalt lönlöst att tipsa om dig (även fast jag redan gjort det, såklart) och om du skriver hälften så bra på engelska som du gör på svenska så kommer det vara sjukt bra. haha usch, jag har bara bloggat på engelska i ett år men jag känner mig fruktansvärt obekväm med att skriva på svenska men allt jag ville säga var att du är grym och jag önskar att fler än svenskar kunde få läsa dina texter! x
Jag har funderat på det. Flera gånger. Men jag vet inte. Jag har alltid hävdat att man aldrig kan bli flytande på ett språk man inte har vuxit upp med eftersom man inte kan namnge alla blommor/träd/köksredskap etc. och just därför så har jag alltid känt att jag skulle förlora så många ord om jag skrev på engelska. Men å andra sidan, jag flyttar till Paris snart och har tänkt att fortsätta att blogga (men inte umgås 24/7 med svenskar) så då vore det onekligen bra att skriva på engelska. Och jag läser nästan bara böcker/tidningar på engelska, plus att det finns så många bra uttryck på engelska som inte finns på svenska.
Jag är fortfarande sjukligt tudelad i frågan huruvida det är vettigt att börja blogga på engelska eller inte, men jag kommer att "lansera" (haha) en ny blogg när jag flyttar och då är det mycket möjligt att jag börjar skriva på engelska. Men, jag lovar att lämna en kommentar i din blogg, som jag fortfarande läser varje dag, när jag har bestämt mig för hur jag ska göra med språket!
ja jag förstår definitivt vad du menar, när jag började blogga på engelska satt jag med lexin uppe och slog upp vart tioende ord för jag ville vara 100% säker på att det blev rätt och nu när jag läser inläggen jag skrev för ett år sedan sitter jag och fnissar för det mesta är hemskt fel! å andra sidan vet jag om att min engelska har blivit mycket bättre av att skriva engelska på fritiden, jag vet att mitt liv har förändrats grymt mycket av min eneglskspråkiga blogg (jag flyttade tex ihop med en bloggläsare från england för en månad sen) och alla mina vänner här i london, som är uteslutande eneglskspråkiga, läser bloggen. ja jag vet inte, jag förstår vad du menar (du skulle bara veta hur många gånger jag irriterat mig på att inte kunna översätta "lagom" till engelska), min svenska är briljant och min engelska är ganska kass men som sagt, om du hade skrivit hälften så bra på engelska som du gör på svenska tror jag du hade fått väldigt många tacksamma läsare världen över. x