ISABELLE

Nu är jag slut som artist. Både mentalt och fysiskt, ungefär. Morgonen var stressig men efter ett litet sms från finaste södertösen Lova att första lektionen var inställd så då slappade jag och Chris framför ett avsnitt av Sopranos. Därefter var det en era som gick i graven. MSU Östra Real hade årsmöte och en ny styrelse valdes efter lite kuppning och sura miner. Det sorgliga var att nu när jag, Felicia och Klasson tar studenten så fick vi helt enkelt finna oss i att lämna våra poster efter två fina år tillsammans. Med tårar i ögonvrån lämnade vi över vår fina pärm och tog emot avtackningstal och böcker. Nu finns inte världens bästa styrelse längre.

Därefter sprang jag bort mina ledsna känslor på Gärdet där klassen spelade fotboll. Sedan hann jag med lite litterär gestaltning innan jag traskade till fotspecialisten. Nu har jag officiellt ingen fritid längre för mellan pluggtimmar och träning/stretch-timmar så finns det ingen tid kvar. Fotmannen lassade på mig fyra stretchövningar och en styrkeövning som skall göras varje morgon och kväll. Lägg till de övningar jag redan har från sjukgymnasten så har ni mitt liv. Men jag fick åtminstone göra gipsavgjutningar av mina fötter, det var lite häftigt. Det gäller att se ljuset i tunneln, som ni kanske märker.

Ikväll ska jag bara skämma bort mig själv med hallonmuffins jag har bakat, thé, Desperate Housewives och slutet i Unni Drougges senaste roman. Det ska bli fint.