när jag inte längre kan se.

Idag hände någonting som rör framtiden, och jag kan inte längre se vad som kommer att hända. Förhoppningsvis reder det ut sig under morgondagen. Men jag hatar att vara maktlös. Att befinna mig så långt borta, med slutna ögon och höra hur jag babblar, ramlar, och inte säger rätt saker. Jag hatar att inte allt är upp till mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback