ISABELLE

Jag har funderat mycket över heder, etik och moral sedan gårdagens debattartikel av och om Jonas Bysell. Det är inte svårt att konstatera att Bysell gjorde ett rejält övertramp i och med sin fylleskandal och befarade misshandel. Det pågår en intern diskussion kring hur Bysell har agerat och hur Förbundsstyrelsen i och med att Bysell blivit utesluten, har agerat. Det är också väldigt uppenbart att Bysell vill hämnas, att han känner sig dåligt behandlad - annars går man inte ut med en sådan debattartikel i Expressen. Att han inte längre känner igen sig i politiken - fine, men att raljera om spritskandaler är inte någonting man bör göra om man vill sjunka med hedern någorlunda i behåll. Det finns många frågetecken. Vem läckte till media? Bör inte media rapportera om sådana här saker? Var Bysells partikamrater medskyldiga då de inte tog hand om honom? Bör man när man besitter ett förtroendeuppdrag dricka sig plakat på en officiell tillställning?

Jag kan egentligen vara utgå från det jag har upplevt. Jag har också suttit på en middag brevid en dregglande idiot som bestämde sig för att spotta på golvet, kissa i korridoren och bete sig som ett svin. Det var inte roligt någonstans.

Men jag känner personligen att det enda rätta att göra efter man har begått ett sådant misstag är att avgå. Be om ursäkt offentligt, ta sitt straff och sedan avgå. Visst blir man svedd, och någon plockar succéns vingar från ens rygg - men man sjunker inte till botten utan livboj medan andra människor tittar på och skrattar.


Update: Märks det att jag är fruktansvärt irriterad?