ISABELLE

När jag var på väg hem från Sophiahemmet, två ärr rikare och en någorlunda stillat shoppingsug då jag tillfredsställde ögonen på American Apparel och H&M en sväng innan läkarbesöket, så slog det mig att jag önskar att jag var bättre på att uppskatta hösten. Eller snarare bättre på att att se hösten ur rosaskimrande romantiserande ögon, så som man ska. Istället är jag mästare på att klaga tillsammans med fellow klasskamrater på röktrappan när hatten blåser av varje gång det kommer en vindpust. Så på vägen hem med Almedal i hörlurarna insåg jag att hösten kanske inte är så tokig i alla fall. Jag får gå omkring i oversized tröjor och vira in mig i en två/tre-meter lång halsduk, vilket är mysigt. Och vad är det egentligen som är fel med att bli lite röd om nästippen när man är ute på promenad? Tänk på varm choklad, hembakade muffins, röda och gula löv i trädkronorna ovan och att det är helt okej på hösten att stanna inne och bara mysa med en god bok. Det finns en massa saker som är bra med hösten, men istället bara klagar jag hela tiden. Det ska det bli ändring på nu. Vänta bara tills vintern kommer med stora kliv, då ska ni få se hur jag ska försöka lära mig älska slask och raggsockor. Vänta ni bara. Det kan bli intressant.