ISABELLE

"It's the good girls who keep the diaries; the bad girls keep blogs"

Åh, vårkänslor! Nu när min favoritårstid är på ingång så går jag omkring och ler som ett fån hela dagarna i ända och irriterar säkert alla i min omgivning med min nyvunna optimism men vad annars kan man göra när solen strålar? Det blir många rökpauser och glasspinnar på skoltrappan nu för tiden, men det gäller att njuta till fullo.
Däremot har jag reflekterat över hur flickorna klarar av att springa omkring i korta jeanskjolar och ballerinaskor, själv skulle jag frysa ihjäl om jag kom i sommarkläder men vissa verkar tåligare än andra? Minikjolen, ballerinaskorna och en tunn jacka känns som en given kombination bland ettorna på Östra? Kallt säger jag och må låta som en mamma. Själv är jag lycklig över att slippa vinterjackan och kan gå i min skepparkavaj.

Det dröjer ett tag till innan jag gör som Ana Carmo och går med bara ben...
(foto: IMG Models)

Franz Kafka förbryllar mig. Jag har spenderat åtskilliga timmar att klura över och läsa Processen som räknas som ett mästerverk men för mig förblir det en obegriplig absurd roman som enbart osar ångest. Jag irriterar mig på mig själv eftersom jag inte lyckas hitta någon egentlig mening med boken och att jag inte uppskattar den så som man bör utan rent ut sagt tycker att den är ett sömnpiller. Finkultur kanske inte är någonting för mig, även om jag har en faiblesse för balett och teater.

Imorgon är det fredag och det innebär helg och cocktailparty i Sjöstaden annordnat av mig och min kära Klassi för ett gäng söta flickor och pojkar och äntligen får jag använda min oanständigt korta silverklänning, arrivederci!

Läste ut Processen för ungefär en månad sedan och den blir inte roligare än så som du beskriver den. Däremot kan jag rekommendera dig att läsa på lite ytligt om Kafka och relatera hans sociala liv till K:s, då förstod i alla fall jag lite bättre och verket kändes inte längre bara som något man läst bara för att man "ska ha läst Processen".

Jag läste Processen för ett bra tag sedan och måste säga att jag inte förstod varför den är så känd. Ett par månader senare gav jag boken en andra chans, vilket jag gjorde rätt i. Jag tycker fortfarande att det är en överskattad roman, men den blev mycket bättre andra gången.