när tiden läker alla sår?

Som liten varje gång jag bråkade med någon på dagis sa mamma alltid att tiden läkar alla sår och att efter en natts sömn så skulle jag inte alls vara arg på X längre för att hon tog min rosa my little pony. Men är det alltid sant? Som liten var triviala problem oöverstigbara berg men som raserades lika fort som dom byggdes upp i horisonten och snart var jag lika banalt lycklig som innan, även om någon lekte med min docka fast jag inte hade gett personen tillåtelse.
Med åldern kom också faktumet att alla problem blåste inte bort över natten utan det kunde krävas en längre tid (kanske fram till helgen) innan man var redo att förlåta X för att hon fuskade i Rutan på skolgården men det fanns fortfarande inga problem som inte gick att lösa.
Om livet ändå hade varit så simpelt, men nu kan jag enkelt konstatera att det är inte sant att tiden läker alla sår. Tiden ser bara till att såren inte smärtar lika kraftigt som tidigare men under ytan blöder det alltid ända tills man har vant sig så mycket vid smärtan att det inte längre är någonting du tänker på dagligen.

Kommentarer
Postat av: Matilda

Än en gång måste jag berömma dig, du skriver verkligen helt otroligt bra, man tar verkligen till sig dina texter. Fortsätt så :)

Postat av: Linnéa

håller med matilda, du har verkligen gåvan att skriva! keep up the good work :)

2007-02-28 @ 11:30:11
Postat av: Jenny Kullin

Håller också med. Otroligt bra skrivet.

2007-02-28 @ 12:02:44
URL: http://jennykullin.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback