ISABELLE

Jag som hittills denna höst varit världens friskaste människa och envist slagit bort alla bakterier som närmat sig mig har nu gått och blivit dunderförkyld, lagom och lägligt till helgen i Uppsala.
Precis som Jade säger så ryktas det om att 018 är det nya 08, mjau!

Hela veckan har varit ett enda flängande fram och tillbaka. I tisdags kom Chris till Sthlm och helt sonika dök upp på skoltrappan under dagens andra cigarett, en överraskning som åtminstone fick mig att tappa hakan. I onsdags var det min tur att efter skolan bege mig till Uppsala vilket resulterade i en relativt lam tillställning hos Billy, men tack till alla de grabbar som räddade mig ur "hopplösa-flickväns-träsket" som jag var rädd för att hamna i. Cemil överraskade också med ett mycket genomtänkt resonemang om hur kvinnor och män inte kan vara vänner. Argumenten var okrossbara och ja, en eloge till mannen i den randiga tröjan som öppnande mina ögon lite mer!
Torsdag var utvecklingssamtal och läkarbesök. Det ser fortfarande ljust ut i skolan för min del trots att skoltröttheten ligger som ett blött täcke över mig som gör att jag knappt kan andas. Suck. Jag behöver ledighet och frihet, nu!
Fredag resulterade i ytterligare ett läkarbesök och pingelfika innan jag stressade iväg till Uppsala med en ömmande hals och ett bultande huvud. En super dubble über mega super fly hemmakväll väntade med film och julmust, myspys. Även ett besök hemma hos Calle hann vi med.
Kvällens bästa var ändå ett telefonsamtal till Lina i LA som fyllde 17 år, grattis snygging! Det var underbart att höra hennes röst och få veta allt som händer i hennes fartfyllda liv för tillfället. Saknanden efter min blonda Barbiedoll är stor.

Vaknade upp på lördagen med en ännu värre hals och det var mer eller mindre ett under att jag orkade ställa mig upp och sedan gå på en 3 timmar lång promenad (mega-kick-ass-event) för att se större delen av Sunnersta innan vi drack kaffe och åt äppelkaka hemma hos Chris mormor och morfar. Det är okej om ni spyr på den gulliga par:igheten för det hade jag också gjort för ett par månader sedan, ha!
Sov en stund innan det vaknades sushimiddag ute. Min och Chris officiella 1:a dejt trots över en månads förhållande, haha. Mysigt var det i alla fall, även om jag var dödssjuk.
Hem till Kempe för en lugnande tillställning med vin, ölspel och mycket skratt. Trivdes jättebra och en extra guldkant på tillvaron när även My dök upp. Kvällens stora frågetecken var dock vad den slampiga bruden med knästrumpor till bara ben och shorts tänkte när hon valde kvällens outfit? Ibland blir jag chockad över hur folk kan tycka att det är okej att gå utanför dörren i minimala kläder som visar halva underkläderna samt krakelerande smink? Uppsala gör mig förvirrad ibland.

Söndag med american pancakes till frukost är aldrig fel men att packa väskan och ta tåget hem är det. Sorgligt men sant, men nu var denna mysiga helg över. Hela helgen har jag mer eller mindre vandrat omkring som en zombie och haft världens bästa pojkvän som har passat upp på mig men sjukdomen finns fortfarande i kroppen på mig och jag tror att jag ska ge efter för förkylningens superkrafter och helt enkelt stanna hemma imorgon, arrivederci!