måndag.

Måndag och inte mycket till nyheter. Har lekt undersökande journalist samt lunchat på L'Angolo. Jag har egentligen inte hängt där sedan jag gick i ettan på gymnasiet men nu när jag jobbar i närheten samt har lediga eftermiddagar så har det blivit ganska många luncher och fikor vid stammisbordet. Det är trevligt.


Ikväll börjar franskan och jag börjar drabbas av prestationsångest. Jag ska läsa en intensivkurs och inhandlade kurslitteraturen i fredags och höll på att tappa hakan över hur fruktansvärt utsugardyrt det var. Och idag så häpnades jag över tidsramen. Jag trodde att jag skulle läsa franska två gånger i veckan i sex veckor men istället visade det sig vara två tillfällen i veckan under tre veckor. Det innebär 6 lektioner allt som allt. Jag ska alltså lära mig franska steg 1 på sex lektioner? Det man lärde sig på två år i grundskolan eller ett år på gymnasiet ska jag banka in i huvudet på tre veckor. Jag kallsvettas redan.


tre ting att älska i januari.

 




1 & 2. Allt med rosetter - ett bedårande block som jag ska skriva hemligheter och kärlekshistorier inuti samt en klänning från
Chicy.

3. Cappucino med skummad mjölk formad som hjärtan och hemliga budskap i koppen.
"Med den här koppen satt Lukas i nästan en timme innan han kom på att han hade glömt Podde bunden utanför affären".

you are such a rock star.



Hedi Slimane

drinkar, dans och stulna orkidéer.

Igår hade Klasson avskedsgalej i Sjöstaden och vi samlades ett gäng flickar och pojkar för vin och drinkar hemma hos henne innan vi begav oss till Berns och 2.35:1. Det bjöds på jazzinspirerad musik, lite för mycket fulla vuxna, goda drinkar och mycket prat och skratt. Total kaos att försöka få tag på en taxi sedan men jag hade i alla fall mina pommes som sällskap när jag stod och viftade efter bilar på äkta New York-manér. Hemma i sängen med lampan släckt vid femsnåret och idag mår jag ungefär som jag förtjänar. Dock ska jag bege mig in till stan för att strosa lite i butikerna på Söder och kanske dricka en kopp kaffe.


 

Jag, Klasson och rufsiga blonda lockar.

lördag.

Kvällen igår var riktigt trevlig. Verde e mare med ett glas rött på Italiano och panna cotta till efterrätt. Sedan trippade vi till Dramaten och såg en modern, satirisk pjäs med Brynolfsson i huvudrollen - och han är alltid bra.

Idag vaknade jag av att det regnade ute, mindre trevligt. Så jag och Chris spenderade halva dagen i sängen innan vi tog oss i kragen och åkte in till stan. Det blev fransk/italiensk fika med chokladcroissanter och cappucino innan han hoppade på tåget och jag handlade ett bedårande block och smink på Åhléns.





Planerna för kvällen är att åka ut till Sjöstaden där
Klasson har avskedsdrink och därefter dansa mig svettig på Berns och 2.35:1. Fantastiskt!


fredag.

Fredag. Den här veckan har gått offantligt fort, antagligen på grund av mitt nya jobb. Nu på eftermiddagen vankas shopping av kurslitteratur inför franskan som kickar igång nästa vecka samt fika på L'Angolo. Kvällen spenderas först på Italiano med familjen och Chris innan vi traskar till Dramaten för att se Dumb Show. Lagom lugnt och väldigt trevligt med andra ord!

torsdag.

Uh. Massor att göra på jobbet idag men jag fick skriva min första artikel på jobbet och den blev toppnyheten i dagens nyhetsutskick! Jag är mäkta stolt över mig själv måste jag säga. Lunchade i saluhallen och åt fatoushsallad och halloumi wrap. Och efter jobbet trotsade jag snöslasket för att bege mig ut på Söder med Lova innan vi hamnade i Skrapan med varsin kopp kaffe. Nu är grabben min här och vi ska spela Spore. Jag är inte mycket för datorspel sedan mina The Sims-dagar men samtidigt har jag en personlighet som gör att jag lätt bli besatt av saker och ting och jag missar att Spore skulle kunna vara en sådan sak. Hah!


saluhallar och kärlek.

Idag åt jag lunch i Östermalms saluhall. Jag älskar saluhallar. Att kliva in i en gammal, pampig byggnad och se matglädjen runt omkring. Det är sällan man upplever den typen av matglädje i Sverige, som är så vanlig i sydeuropeiska länder. Innan jag bestämde mig för att äta libanesiskt så gick jag omkring och titta med stora ögon runt omkring. Lisa Elmqvist, Betsy Sandberg, charkdiskar, fiskdiskar, brödbodar. Jag ville ha allt.

Jag önskar att vi hade fler matmarknader i Sverige och att alla samlades om eftermiddagarna för att hetsigt försöka norpa åt sig den möraste biten oxfilé eller det bästa surdegsbrödet. Istället har vi Coop, ICA och Hemköp som tar död på allt vad mat och kärlek innebär.

looking good, babe?


ohobama.




Jag bloggade ingenting om Obama igår. Egentligen var det väldigt otypiskt mig, särskilt eftersom jag tjatade om karln hela dagen. Jag tittade inte ens på hans tv-sända tal och när han svor presidenteden. Kanske för att jag har mycket att göra, eller ingenting. Hur som helst, jag vet inte, jag känner väl inte det där YES WE CAN längre utan snarare tror jag att Mr. McCain drar sig en suck av lättnad nu i dagarna då Obama har flertalet kriser att medla i och lösa inom den närmsta framtiden. Ja, det måste vara jobbigt att liknas vid Martin Luther King (minus alla otrohetsaffärer) och Jesus själv i dagar som dessa. Under valet räcker det att upprepa sina positiva mantran och le emot kamerorna medan man hytter näven mot skyn. Nu är det andra bullar som gäller. Change.


onsdag.

Fantastisk dag. Lagom mycket att göra på jobbet - eller ja, supermycket att göra på jobbet så man hela tiden är lite lagom stressad. Positiv stress bör tilläggas, lite jävlarannama. Flera möten och sedan redaktionslunchFridays med club sandwich. När vi promenerade tillbaka till kontoret vid Östermalmstorg så luktade det precis som i Alperna. Det är svårt att förklara, men det var soligt ute och på gränsen till krispigt i luften. Någon rökte en cigarill bakom mig och ett par pratade franska med varandra. Det luktade också grillat i luften. Hur som helst, det var fint. Det fick mig att le och minnas fantastiska skidsemestrar i snötäckta berg. Ja, inte skidåkningen då utan mer hur det är att kunna sitta på en uteservering i backen utan jacka och dricka glühwine och njuta av livet.

Eftermiddagen spenderande på kära L'Angolo med Lova som sällskap. Härliga tider!

lika olika lika som bär.

Det jag kallar att konversera kallar du att avbryta. Det jag kallar att avbryta en konversation kallar du att ta en andningspaus. Det jag kallar att ställa frågor kallar du för förhör. Det jag kallar att vara engagerad och inspirerad kallar du ointresserad.

Ibland är vi lika, olika och lika som bär.

hey sexy.


tisdag.

Aj, jag har så ont att jag knappt kan sitta ner. Det är inte okej någonstans. Annars har dagen var fantastisk. Jag trivs (än så länge) superbra på mitt jobb och alla är trevliga. Det är skönt att komma till en plats där man passar in, och där det inte finns en triljon löjliga regler som man måste följa utan det är mer sköter du ditt arbete så är vi nöjda. Precis som det ska vara med andra ord.

Idag är det Öppet husÖstra Real och lillebror ska dit och spana i juridiklinjen och bratsen. Både skjorta och bakåtslickat hår hade han innan han traskade hemifrån. Jag hade gärna följt med om inte hela kroppen strejkar. Så nu ska jag lägga mig i badkaret en stund och försöka heala mig själv med alla de beauty-produkter jag tröstshoppade efter jobbet.

mörbultad.

Hur är det möjligt? Det är inte träningsvärk men hela jag värker. Jag har ont i benhinnorna efter att ha promenerat i mina platta stövlar, nackspärr efter att ha sovit konstigt och till råga på allt halkade jag på väg till tunnelbanan imorse då det var både snö och is på marken. Mitt fall resulterade i ett enormt blomstrande blåmärke på höften. Jag praktiskt taget linkar fram. Illa illa.

måndag.

Babes, darlings och cupcakes! Fruktansvärd bloggning de senaste dagarna men jag vågar typ inte blogga på mitt nya jobb (hjälp, läskig it-policy?) och har varit hemskt upptagen. Oh well. Imorse satte jag på mig min mest ordentliga kjol och lockade håret. Kom till mitt nya jobb, helt skakig i benen men allt gick superbra. Jag blev presenterad för tusen nya ansikten och alla kunde mitt namn, eller ja "den nya redaktionsassistenten". Det duger. Jag och cheferna lunchade på Mornington och en Bouillabaisse senare så traskade vi över gatan till kontoret igen genom snön som föll utomhus. Jag som längtade efter bara ben och fräknar men så kom snön igen. Efter jobbet så traskade jag ner till Gateau och köpte en rejäl kardemummakringla för att fira och nyss kom pappi hem med säsongens första semlor. Mums!




Nu är jag dödstrött och ska lägga mig och titta på tv tror jag, för all nervositet har verkligen tagit ut sin rätt. Jag kan knappt hålla ögonen öppna, men samtidigt är det fantastiskt mycket bättre på mitt nya jobb än vad jag hade anat!

ida pyk och ocharmiga modeoffer.

Det är inte många svenskar som imponerar på mig, särskilt inte klädmässigt. Alla som frontas på streetstyle-hemsidor har svart, grått, trasigt, slitet och päls på sig (skinnjacka om det är sommar). Och alla som får hundratals kommentarer i sina bloggar varje gång ett inlägg med orden Dagens Outfit postas så kommer deras kläder alltid från Gina Tricot, gärna typ latexleggings, noppiga tishor och tvåfärgade fodral. Elle-galan brukar vara ett av de få tillfällen då svenskar lyckas klä upp sig, men knappt mode-eliten imponerar. Däremot måste jag säga att Elles egen bloggerska - Ida Pyk charmade mig totalt i sin "I fucked Kleerup"-klänning. Snyggt och originellt, sådant gillar jag!


 

helgen.

I lördags efter mycket klädångest och trassel med plattången så begav jag mig till Sjöstaden för risottomiddag hemma hos Klasson. Då tösen hade bestämt sig att ta det lugnt med alkoholen medan jag trodde naivt att jag skulle kunna truga henne med ett glas vitt vin eller två så tog jag helt sonika med mig en flaska. Det slutade med att Klasson drack en stor flaska Ramlösa och jag hällde i mig en pava vin. Efter flera timmar av fniss, skvaller och allmänt prat så var det dags att ursäkta sig för att åka hem och sova. Vi ringde efter en taxi men till vår stora förvåning så rullade en limousine upp med tonade rutor och en chaufför med öronsnäcka som öppnade dörren åt mig. Jag har ju alltid sagt att jag är en tvättäkta rock star i grund och botten. Så där i den enorma baksätet färdades jag hem genom Årstatunneln in style, så att säga.


Söndagen bjöd på lite huvudvärk men jag trotsade vad min kropp egentligen ville (sova) för att åka in till stan. Medan jag väntade på KlassonGötgatsbacken träffade jag på Yvan, Facehunter, mitt första möte med karln som ytterst förvirrad behövde hjälp med mobiltelefonen och hade inte "ze camera" på sig. Mitt bleka bakisansikte hade inte velat fastna på bild, så tur hade jag. Därefter hjälpte jag Klasson köpa tidernas sämsta chic-lit innan vi traskade till Östermalm för att fika med Johan och hans flickvän, Emmy L'Angolo. En hallonpaj och en cola senare mådde jag prima och det var ett väldigt trevligt möte.


Kvällen spenderades promenerandes i Mälarhöjden och fikandes med Vici medan nervositetsfjärilarna fladdrade hej vilt i maggropen inför måndagens nya jobb. Dock väldig trevligt att umgås med Vici, som alltid. Och med andra ord var det en riktig toppenhelg!


lördag.

Fredagskvällen bjöd på huvudvärk, fisk och skaldjurssoppa och Mamma Mia. Lördagen har hittills spenderats ätandes långfrukost och promenerandes vid vattnet. Nu ska jag hoppa in i duschen, välja lite kläder (jag hade inget bangat på stassen här under) och sedan hem till Klasson för middag, vin och skvaller. Därefter får vi se var det bär av!




Foto: Patrick Demarchelier


hejdå jobbet.

Tredje gången i mitt liv jag säger hejdå till en arbetsplats. Första gången var det på Nordea Finans då jag blev bjuden på tårta och fick en enorm blomsterbukett, trots att jag bara hade arbetat 2 veckor. Ryggdunkar och löften ven i luften och jag kände mig smått obekväm i situationen. Andra gången var på SIR då min chef hamrade mig i botten, och fortsatte att slå medan jag var liggande, trots att jag hade sagt upp mig. Inte lika trevligt avsked med andra ord. Nu sitter jag här, sista femton minuterna på G4S och det bjuds inte på sötsaker men ett varmt avsked av chefen. Så det här blir sista jobbloggen på ett tag, för på måndag börjar jag jobba som redaktionsassistent och då kan det bli stress stress stress inför dagliga deadlines, så vi får se hur det går med bloggen. Hur som haver, nu ska jag lämna tillbaka min nyckelbricka och plocka ihop mitt skrivbord. Puss!

Tidigare inlägg Nyare inlägg