söndag.

Jag och Chris var och såg Australia igår och jag måste säga att den var helt fantastisk! Nicole Kidman och Hugh Jackman i huvudrollerna, och ja, det var inte svårt att förstå varför den sistnämnde har blivit utsedd till världens sexigaste man. Oh my. Men det jag tyckte bäst om med filmen var att den påminde om gamla filmer - så som min favorit Borta med Vinden. Nästan som i technicolor och med fantastiska naturbilder. Jag fällde en hel del tårar, det tål att sägas, och krossade nog Chris hand under de mest spännande sekvenserna. Men alla som vill se en bra film och samtidigt, undermedvetet, lära sig något borde se Australia. Pronto!

Idag har det varit som söndag är mest. Vaknat, ätit långfrukost, åkt hem till Stockholm, målat naglarna och ligger nu i sängen och funderar på vilken film jag ska se. Antagligen något halvkasst, som vanligt om söndagarna.




Juergen Teller for Marc Jacobs

lördag.

Frukost med främmande pojke, därefter 18års lunch och nu blir det biodejt med Chris, vi ska se Australia! Det bådar alltså gott, om jag inte somnar i totalt matkoma i mörkret, det vill säga. Puss!

utlämnad.

Jag och Chris såg just en jättehemsk film på DVD - Utlämnad med Meryl Streep, Reese Witherspoon och Jake Gyllenhaal för att nämna några av huvudrollsinnehavarna. Det är spännande att se hur Hollywood har börjat producera allt fler USA-kritiska filmer, även om varje film följs av en text där det står att filmbolaget inte står bakom alla åsikter som framkommer under filmens gång. Utlämnad handlar om en amerikansk fru, Reese Witherspoon som är gift med en egyptisk man som bott i USA i över 20 år. En dag så kommer inte den egyptiska mannen hem från sin affärsresa i Sydafrika. Samtidigt pågår en terrorattack i Egypten och lagom när den egyptiska mannen landar i Chicago så plockar CIA in honom i ett trapphus, sätter en huva över hans huvud och för bort honom. Han tas bort ur passagerarlistorna och försvinner spårlöst. Åtminstone tror frun det som höggravid och med ett liten pojke springandes kring benen står i ankomsthallen och väntar på sin älskade make som inte dyker upp. En fantastisk historia utspelar sig därefter om politik, media, terrorism och fatanism.

Det värsta är att sådan här sker flera gånger varje år. The Patriot Act och såvidare. Att plocka bort människor från jordens yta på grund av svaga misstankar. Guantánamo eller värre. Journalisten i mig skriker och jag vill egentligen sätta mig och författa en argsint krönika om ämnet, men det är redan sagt även om det tåls att sägas igen. Vissa åsikter kan man inte framföra tillräckligt med gånger. Men tack herr Clinton och 11 september i och med Bush-administrationens Extraordinary Rendition, för att det numera är så lätt att plocka bort människor från jordens yta.


i could love you forever.

   


Lanvin,
please be mine

fredag.

Det är fredag och jag är på uruselt humör. Lillebror håller på att växa upp, equals en massa hormoner och ett jävla morgonhumör. Att bli utskälld över K-Specialen på morgonkvisten är inte att föredra. Men det vänder nog snart. Idag börjar en ny tjej på jobbet så då ska jag leka allsvetande och lära upp henne. Haha. Igår var det däremot jag som var den-nya-tjejen, men det var trevligt. Jobbade fram till strax innan 21 och tur tur tur att publiceringsverktyget liknar Publishme.

Förhoppningsvis blir det lugnt till kvällen och imorgon har jag en dejt, puss!

welcome.

Ei, que bom que você nos encontrou!



Jag tror och hoppas att jag just hälsade mina nya brasilianska läsare välkomna hit!

mina fem bästa köp år 2008.

Jag köpte många fina saker under år 2008. Det gör jag varje år eftersom jag är svag för allting vackert. Oscar Wilde sa "Fashion is a form of ugliness so intolerable that we have to alter it every six months" och även om jag inte väntar sex månader med att köpa något nytt så ligger det en viss sanning i citatet. Vi tröttnar på nästan allting vi äger och jag tröttnar extremt fort. Men det finns vissa köp som är helt rätt och jag gjorde några sådana köp under år 2008.



 


Min fantastiska päls - efter att ha varit på jakt efter päls i flera år så slog jag äntligen till på en fantastisk rävpäls från Judits second hand. Tillverkad i Sverige och så gott som oanvänd utan att kosta mig allt jag äger och har. Först och främst är det ett fantastiskt köp för att den är så varm men även för att den passar till nästan allt.





Prada, oh baby Prada - skor köpta i Las Vegas för halva semesterbudgeten men ändock på rea. Det var rea över allt i Las Vegas och jag svepte igenom alla department stores och provade Christian Lacroix, Christian Louboutin, Manolo Blahnik och Jimmy Choo innan jag föll pladask för mina Pradas. Fantastiska skor att ha på middagar och mingelevents men knappast något att gå ut och röja sönder på Berns.



  


Den perfekta koftan - Santa Monica innebar mest bad och power walks på stranden men även en del fantastisk shopping, bland annat den perfekta koftan i merinoull från J Crew Handgjorda glasknappar, fina detaljer och perfekt passform.



 


Svenskt är bäst - Carin Wester-tröjan köptes på hennes utförsäljning i höstas och har följt med på middag, viktiga möten och ut för att dansa. Värmer om vintern utan att för den delen tappa passformen eller utseendet.



 


Lux - Urban Outfitters har många fina saker men deras absolut bästa märke måste vara Lux. Jag har två fabulösa plagg från märket och den här godbiten till klänning fick följa med på studentskiva, slutskiva och hela sommaren. Vinfläckad, rökinpyrd och inpregnerad med fina minnen var den en fin kompanjon under våren 2008.





Jag skulle definitivt ha listat min vackra ex-Miu Miu men eftersom den gick sönder gång på gång och till slut fick åka tillbaka till hemlandet Italien så får den inte vara med, men det var fantastiskt så länge det varade.

saker som du bara trodde hände på film.

Artikeln i Aftonbladet beskriver en situation som man skulle kunna tro var hämtat ur en dålig komedi, eller helt enkelt var en urban legend. Bildbeviset pekar dock på sanningen.

Ja, jag sitter och fnissar för mig själv på jobbet.

en lite piffigare vardag.

År 2008 var alldeles för deprimerande klädmässigt känner jag. Vardagarna i skolan bestod av någon tisha, kofta och sjal jag slängde på och när jag tog mina första stapplande steg i arbetslivet så var det strictly business som gällde. Eftersom vi började i ottan på SIR så hann jag oftast ingenting annat än lite mascara och håret i en knut men jag känner att år 2009 borde vara ett lite piffigare år. Det enda jag egentligen alltid har är målade naglar, sedan nian har varje dag betytt målade naglar. Därför har jag dagen till ära hollywood-lockar, läppstift och ja, min mysigaste tröja från Carin Wester. Lite finare och lite trevligare, särskilt då jag ska iväg till nya jobbet ikväll för att lära mig mina nya sysslor som redaktionsassistent. Jag vill inte skrämma mina kollegor med ett vintertrött ansikte riktigt än!

old memories, new shoes.




När jag var liten och gick på kalas så fick vi alltid med oss en polaroidbild hem. Ofta de små bilderna med rundade kanter och klister på baksidan, lika stora som porträttbilderna man fick efter skolfotograferingen. Alla flickor hade våfflat hår eller stora rosetter och pannlugg, pojkarna var ofta välkammade (om bilden togs innan lekarna hade satt igång) och jag bar alltid gigantiska prinsessklänningar. Inte för att jag tyckte om spets, volanger och rosa speciellt mycket utan mer för att pappas vänner hade en faiblesse för att köpa saker till den först födda. Jag har fortfarande en viss plats i hjärtat för polaroidbilder och kommer säkerligen alltid ha det.

ibland jobbar faktiskt mina hjärnceller.

Ibland är jag allt bra teknisk, men det händer väldigt sällan. Idag har jag dock lyckats ladda ner ett inte så lagligt nerladdningsprogram av den rang att sjömannen i mig ropar Skepp O'hoj! (hint hint), administrerat om alla mammas iPhone-kontakter genom att skapa ett fejkat mejlkonto och stoppat in en massa hemliga koder i min blogg. Woho! Allt som oftast känner jag mig som en dum blondin när det kommer till teknik men om det bär av på den här vägen kommer jag kunna koda och kryptera på nolltid!


vänner och pengar.

Jag håller på med ett nytt spännande projekt. Jag älskar stämningen i början av ett projekt - exalterad, en aning nervös och glädjefylld. Dock föredrar jag att jobba själv med projekt men ibland tvingas man att inse att man inte kan vara bäst på allt. Det är mycket jag inte kan och då är det helt enkelt bäst att ta in hjälp. Jag har tur att ha många duktiga vänner, så som My som fotograferade och layoutade mitt bokomslag och Josefine som är en fena på att koda hemsidor. Min starka sidan är texter. Men för att få precis som man vill så bör man också betala för sig. När vänner hjälper gratis så görs saker inte alltid lika effektivt och det är svårt att kräva vad man vill. Jag måste hålla tillbaka mina idéer och acceptera kompromisser. Och alla vi vet att kompromisser lämnar alla parter missnöjda. Jag vill ha min vilja fram.

Till mitt nya projekt som ja, ni alla kommer se tillslut, behöver jag hjälp. Jag pratade en stund med en vän idag som jag behöver hyra in och då kom frågan om pengar upp. Jag vill betala men min vän lät en aning osäker kring den frågan. Då ingen av oss är direkta företagare så känns en offert på mailen överseriöst men jag vill betala en rimlig summa. Inte en kopp kaffe utan det faktiska värdet av min väns tjänster.

Men vänner och pengar går inte ihop - det ställer mest till problem, även när vi båda vill så väl.

shantaram.

Och så var det över, ännu en bok har jag stängt igen och lagt tillbaka i bokhyllan. Hur många böcker jag har älskat och läst det vet jag faktiskt inte, det är oräknerliga berättelser som har passerat genom min hjärna. Nu är Shantarm färdigläst. Jag är ganska mållös men det var en fantastisk bok, en episk berättelse som alla borde läsa för att förstå lite mer av världen, kärleken och livet.

nothing.

Klockan är strax över halv nio på morgonen, jag sitter på kontoret och har inga arbetsuppgifter att ta tag i. Det känns fruktansvärt meningslöst att sitta här, istället för att ligga hemma i sängen och sova.

när hjärnan tar semester.

Tur att jag dubbelkollade mailen, det är inte alls imorgonkväll jag ska jobba utan på torsdag. Min hjärna har tagit semester och hur mycket jag än försöker så tycks den inte vakna till liv. Jag borde göra något stimulerande, typ läsa mer, eller räkna ut lillebrorsans mattebok och se om det inte kan kickstarta min hjärnceller. I den här takten kommer jag vara senil lagom till våren!

who are you?

The Hills, va? Länge sedan! Ungefär så låter jag snart. Min nya MTV-besatthet är definitivt The City, spin-off serien om Whitney Port i New York. Här kommer lite rolig tisdagsläsning för den som orkar! Det är snaskigt och alltid väldigt fashion, åtminstone Olivia Palermo.

i like the look in your eyes.



Bild: Mr. Slimane

årskrönika 2008

Så kom tillslut år 2008 som skulle förändra oss, och vårt liv för alltid. Det må låta pretentiöst men det var precis så det skulle bli, och jag tror att vi alla kände det på oss.


Precis som vanligt så startar alltid det nya året med champagne, läskiga raketer och ett dunkande huvud morgonen efter - det kom inte att bli ett undantag då vi vaknade upp den 1 januari år 2008 men det hindrade oss inte heller från att fortsätta i samma stil praktiskt taget hela vårterminen. Redan efter fyra dagar befann vi oss på East med drinkarna i högsta hugg, utom Klasson som av någon anledning fick för sig att bli nykterist (lycka till! sa vi andra). Januari fylldes med födelsedagsfester, onsdagsutgångar, talangjakt och ganska många lediga dagar. Sista terminen i trean såg ut att bli lätt, men riktigt så blev det väl inte för oss alla.

Under februarimånad började projektarbetet hänga allt tyngre på våra axlar men fick fortfarande vika undan för alla födelsedagar och kalas. Det var sol och alla var glada, vi fixade med saker kring studenten och jag pussade mycket med min pojkvän då det var månadsdagar, alla hjärtans dagar och kärleksdagar. Under mars månad valde jag att skippa en resa till Åre med familjen för att stanna hemma och skriva noveller. Det var mycket blod, svett och tårar som rann under den veckan. Jag skrev så att fingrarna glödde, slog huvudet i väggen då inspirationen tröt och tog med mig datorn till MUF Uppsalas Stämma för att totalt strunta i motioner och framföranden utan jag satt och redigerade noveller istället. Kalenderbladen fylldes av jobbiga måsten men det blev några avbrott så som Kent i Nyköping och SPA-dagCentralbadet. Och så fyllde jag 19 år. En ganska värdelös ålder att fylla men födelsedagens spenderades i ett soligt Åre under påsklovet tillsammans med Chris som vurpade i backen halva dagarna och min familj.


I april ökade vi tempot och jag slutade upp med att slira på gatorna för att helt fokusera på att lapa solljus och studera tills ögonen blödde. Studentskivorna började komma igång i slutet av april och under en hel vecka så drack jag vin på studentskivor och rymde till Paris (älskade Paris) med mamma för en weekend med shopping, goda middagar och bakelser på Café de Flore. April avslutades med dunder och brak då vi alla fick sätta på oss våra studentmössor och sedan stack jag till Uppsala och struntade helt i skolan. Ja, sedan projektarbetet hade lämnats in så glömde jag min kalender hemma och stängde av telefonen. Jag befann mig i Uppsala, drack vin i parker här hemma och tog sovmorgon när jag tyckte att det passade. Väldigt olikt mig, med andra ord.

Den 2 maj höll JO3 sin studentskiva på Frans August, något vi hade oroat och våndats mycket över men slutresultatet blev bra - trots att vi nog inte minns så mycket. I maj pimplade jag vin hos Klasson, hade reunion med mina Stockholms Pinglor, gick på en vikingafest och dansade Stora Elevshowen med Lasse KühlersVasateatern. Tre föreställningar, 15 år av dansande och timmar i logen - så var allt över. Jag lade dansskorna på hyllan, linkade iväg med mina trasiga knän och grät en skvätt vid Norra Bantorget. Hela min skoltid har jag dansat men nu valde jag att sluta. Det var jobbigt, hårt men så här i efterhand ganska bra tror jag.


Till sist kom det vi alla hade längtat efter - studenten! Dagarna innan hade vi förberett oss med att ha ledigt från skolan, ligga i Humlegården alla vänner tillsammans och äta hallonpaj. Det behövdes för studenten tog musten ur oss alla. En fantastisk dag som jag helt ärligt kan säga är den bästa dagen i mitt liv men efteråt var det svårt att återhämta krafterna. Jag började jobba direkt på Nordea Finans och när jag en dag tog halva dagen ledigt från jobbet för att gå på skolavslutningen på Östra Real så insåg jag att jag redan hade gått vidare. Jag trodde att jag skulle ha svårt att släppa Östra Real, mitt Östra Real. Men när jag stod där vid klassrummet så kändes det att jag inte längre hörde hemma där, jag hade redan tagit nästa steg i livet.
Mellan timmarna på Nordea så gick jag på Håkan Hellström, drack lite vin hos Lova och firade sedan Chris födelsedag innan vi åkte till Dalarna för att fira midsommar med min släkt. Där efter var det bara att vända hem för nästa konsert, Thåström och Kent Zinken i sommarnatten. Ljuvligt. Sedan blev det ett smärtsamt uppbrott då både jag och pojkvännen flög till USA, han till östkusten och jag till västkusten. Resan var fantastisk på alla sätt och vis. Phoenix, Grand Canyon, Las Vegas, San Francisco, Los Angeles och San Diego. Road trip, shopping, galna upptåg och fina kvällar.


Så kom jag hem och det gjorde lika så hösten. Jag började jobba på SIR där även Klasson knegade och snart insåg jag att jag var helt fel ute. Jag sålde på bra, kämpade hårt, men jag fick alla möjliga typer av stressymptom. På väg till jobbet kunde jag få för mig att hoppa av tunnelbanan och rymma, jag fick ont i magen, migrän, såg dåligt och det värkte i bröstet varje dag. Jag och Johan instiftade Onsdagar med Bella & Johan för att återföra lite glädje in i hösten men det gick inte så bra. Några fina onsdagar hade vi allt, men det rann snart ut i sanden. Alla vänner splittrades och jag kom allt mer att bara umgås med Klasson och vänner i Uppsala. Jag började skriva mer för Forum Magazin och började träna på Sats i ett försök att återföra någon form av livskvalité. Till slut fick jag nog av allt och sade upp mig - det var ett av mina bästa beslut här i livet. Visserligen blev jag arbetslös i drygt en månad men jag ströjobbade och frilansade under tiden och klarade mig ganska bra. Jag gick på två biopremiärer, gick ut och dansade, tog upp kontakten med gamla vänner och vips hade jag fått ett nytt jobb, ja, två jobb till och med.
Så i december jobbade jag mestadels, var ute och svirade med Klasson på Berns och avslutade hela året med att vara nöjd. Jag lyckades bra under 2008. Jag gav ut en novellsamling, gick ut gymnasiet med 19,3 i snittbetyg, tjänade en massa pengar, köpte fina saker och lyckades bra i mitt privatliv också.


Nu väntar 2009. Jag börjar ett nytt spännande jobb den 19 januari, ska läsa franska på Medborgarskolan inför hösten då jag flyttar till Paris, älskade Paris. Det kan inte bli annat än bra.


ingen lågkonja i nk-land.

Nordiska Kompaniet startade idag sin rea för svarta nyckelkunder och jag och Klasson tänkte utnyttja den svarta plastbiten för att ta oss in före övriga Sverige och klämma på Mulberryväskor och Marc Jacobs skor. Det måste ju sägas att det var en chock att kliva av tunnelbanan vid T-Centralen för att utanför NK se kravallstaket och hundratals människor som slogs om att ta sig in. Det var köer hela vägen ner på Norrmalmstorg och NK är inte direkt kända för att ha en generös rea. Väl inne så blev jag glatt överraskad då rean var bättre än väntat med de allra flesta godbitar slets ur fyndkorgarna innan jag hann blinka. Så för min del blev det underkläder frå Passionata och kanske det perfekta läppstiftet från Chanel, dock inte allt på rea.

Sedan traskade jag, Klasson och Jade runt på stan, köpte lite annat och nu sitter jag här hemma. Huvudet dunkar fortfarande en aning från gårdagen och nu vaknas födelsedagsmiddag för mammi och sedan blir det tv-kväll för hela slanten. Imorgon blir en tung dag. Först 08-17 på mitt nuvarande jobb och sedan ska jag till nya jobbet kl. 18 för att få en genomgång av den nuvarande redaktionsassistenten. Inte nådigt med andra ord!

new years, the final part.



 

 



 



Som ni kanske ser och har sett så hade jag en fantastisk nyårsafton med mina nära kära och en aning bekanta!


Tidigare inlägg Nyare inlägg